Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/2

Plastpåseskatten – succé eller fiasko?

Regeringen budgeterade för att den nya skatten på plastbärkassar skulle ge 2,1 miljarder kronor till statskassan i år. Men efter fyra månader har den bara genererat 100 miljoner kronor. Trots detta är regeringen nöjd med effekterna av skatten.
– Från vår synvinkel är det positivt och har överträffat förväntningarna. Det här visar att svenska folket är redo för förändring, säger finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP).

262,5 miljoner kronor – så mycket budgeterade regeringen för att den nya skatten på plastbärkassar skulle generera per månad när den började gälla i maj. Men på de fyra första månaderna har man sammanlagt endast fått in 100 miljoner kronor, och om mönstret fortsätter kan det medföra ett underskott i statskassan på 1,9 miljarder kronor.

Flera svenska medier har under våren och sommaren skrivit om återförsäljare som vittnat om så mycket som en 70-procentig nedgång i försäljningen av plastpåsar.

LÄS MER: Miljöekonom: Plastpåseskatt rop på vargen

Effekterna av den nya punktskatten, som innebär att större plastkassar beskattas med tre kronor och mindre kassar med 30 öre, har lett till att köpvanorna hos konsumenter ändrats till en grad som regeringens uträkning underskattade.

Men trots det ser inte finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund skatten som ett ekonomiskt misslyckande, tvärtemot en seger för miljön.

– Det är bara att erkänna att vi har mycket att lära oss under resans gång, och att det gjorts en underskattning av människors villighet att ändra sina vanor. Uppenbarligen så har det varit mycket lättare än man trodde från början.

Fakta: Skatteintäkterna för plastbärkassar hittills under 2020

Maj: 25 033 400 kronor

Juni: 25 440 163 kronor

Juli: 23 228 320 kronor

Augusti: 26 871 932 kronor

Summa: 100 573 815 kronor

Källa: Skatteverket

Ändringar i budgeten

Utifrån det underlag som plastpåseskatten hittills gett regeringen, där mönstret pekar mot en årlig intäkt på 200 miljoner istället för två miljarder, så kommer man därför att ändra i budgeteringen för kommande år.

– Där får vi nu göra en revidering av intäkterna, och det är så vi har arbetat med alla miljöskatter. Syftet är att påverka köpbeteende, så från vår synvinkel är det positivt och har överträffat förväntningarna. Det här har visat att svenska folket är redo för förändring.

Hur kommer det sig att skillnaden mellan faktiska och planerade intäkter är så stor?

– Det visar bara på svårigheten som finns i att göra beräkningar av de ändrade beteendeeffekterna som en skatt kan medföra. Vi har inte heller så mycket erfarenhet från direkta punktskatter.

Att ens försöka nå två miljarder kronor för 2020, och 2,7 miljarder kronor för 2021, ser Bolund som varken önskvärt eller realistiskt.

– Nej, det bedömer jag som sannolikt väldigt litet. Att nå det vore även olyckligt då det skulle betyda att användningen ökat.

Ersätter inte värnskatten

När införandet av plastpåseskatten debatterades i riksdagen i januari så hävdade Sverigedemokraternas Anne Oskarsson att den skulle finansiera avskaffandet av värnskatten.

Sedan införandet har samma argument kunnat höras från motståndare till de numera dyrare plastpåsarna.

Felaktig information, menar Per Bolund.

– Jag vill tydliggöra att det inte finns någon koppling mellan miljöskatterna och värnskatten. Avskaffandet av värnskatten var en överenskommelse mellan Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna.

Han säger att plastpåseskatten har tagits fram genom Grön skatteväxling, ett miljöpolitiskt initiativ mellan januaripartierna, alltså samma partier som stod bakom avskaffandet av värnskatten.

Initiativet ska årligen generera 15 miljarder kronor, varav 2,7 miljarder ska komma från plastpåseskatten.

Miljöskatteförändringar under Grön skatteväxling

・Slopad nedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet

・Slopad nedsättning för uppvärmningsbränslen inom industrin, jord-, skogs- och vattenbruk

・Höjd skatt på fossila bränslen i kraftvärmeverk

・Justeringar i förmånsvärden för personbilar

・Förenklad och förstärkt bonus-malus

・Höjd kemikalieskatt

・Beskattning av utländska säljare för kemikalieskatt

・Införande av skatt på avfallsförbränning

・Införande av skatt på plastbärkassar

・Ett borttagande av flygskatten stoppades

Källa: Regeringen.se

Närmar sig EU-målet

Ministern berättar också att plastpåseskatten bara är en del i ett större arbete mot plastens skadliga effekter mot miljön.

Han nämner en död val som spolades upp på land vid den filippinska kusten med 40 kilo plast i magen. De 13 ton plastpallets som dök upp längs med västkusten i fjol. Nedskräpning som innebär ett allvarligt och globalt miljöhot.

– Det är inte som så att vi eftersträvar ett samhälle där vi inte använder plastpåsar. Vore jag själv hundägare hade jag inte varit så glad för det. Däremot så jobbar vi mot att minska den totala plastanvändningen samt att styra över till en större förbrukning av bättre plast. Det arbetet blir oerhört mycket lättare om vi minskar användningen.

Den nya miljöskatten har även som målsättning, via direktiv från EU, att få ner antalet plastpåsar som varje person konsumerar från 74 stycken (2019) till 40 innan 2025.

Ett mål som redan efter fyra månader känns inom räckhåll.

– Utifrån denna perioden finns det en stor sannolikhet att vi klarar, till och med överträffar, det målet.

LÄS MER: Liberalernas plastpåseskatt ett fiasko

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.