Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Personligt skydd säljer på nätet

Om du känner dig otrygg kanske det hjälper med snittskyddade långkalsonger, skottsäker väst eller en sprej med tryck som ett knytnävsslag. Nätet ger möjligheter att trappa upp personskyddet.

– En stor del av kundkretsen är ordningsvakter och väktare, men vi märker även en ökning på den privata sidan, säger Emil Johansson, vars företag säljer säkerhetsprylar från skånska Sjöbo.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

En av storsäljarna är en självförsvarssprej som får det att svida i ögonen på angriparen och kletar ned honom med färg.

– Den skickar vi hela tiden till kunder runt om i landet.

Risk för åtal

Till skillnad från peppar- eller tårgassprejer är färgsprejen inte olaglig. Men använder man den i fel situation riskerar man åtal för misshandel, enligt Skånepolisens tekniska rotel.

På internet har Emil Johansson flera konkurrenter i branschen. Utbudet av prylar är stort. Här finns skyddsvästar, skyddshandskar, batonger, pistolhölster. En del säljs bara till auktoriserad vaktpersonal, men merparten kan köpas av vem som helst.

– Om man upplever att man behöver sådant här kanske man borde fundera på varför, säger Peter Köhler, marknads- och informationschef för bevakningsföretaget Securitas svenska verksamhet.

För Securitas väktare är skyddsutrustningen väst, handskar, batong och i visa fall skjutvapen.

Ger status

Klas Sjöö, polisinspektör på länskriminalen i Skåne, säger att personlig skyddsutrustning, främst västar, blir allt vanligare i kriminella gängmiljöer. Förutom skyddet ger västen också viss status, menar han.

– För unga människor kan det kännas väldigt flashigt och tufft att ha skyddsväst på.

Företagens främsta säljargumentet är påståendet att otryggheten ökar i samhället. En titt i statistiken hos Brottsförebyggande rådet (Brå) visar också en svag uppgång i antalet anmälda misshandelsfall de senaste fem åren. Men Brås trygghetsmätning 2009, där människor svarar på om de utsatts för brott, visar tvärtom en nedgång.

Felipe Estrada är professor i kriminologi vid Stockholms universitet:

– Det finns väldigt lite som tyder på att gemene mans utsatthet för grövre brottslighet skulle ha förändrats på ett dramatiskt sätt under de senaste årtiondena, säger han.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.