Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

På flera sjukhus i landet är alla platser fyllda, vilket ökar risken för patienter. Arkivbild.
På flera sjukhus i landet är alla platser fyllda, vilket ökar risken för patienter. Arkivbild. Bild: Claudio Bresciani/TT

Patientsäkerhet hotad av överbeläggningar

Syftet med restriktionerna i samhället är att minska smittspridningen för att inte överbelasta vården – så hur nära gränsen är sjukhusen?
Flera regioner har stunder då ingen säng är ledig – och nu handlar hotet allt mer om småsjuk personal än dödssjuka patienter, visar TT:s enkät.

Hur stor del av sjukhussängarna som är upptagna runtom i landet varierar från som lägst 25 procent till över 100 procent på flera håll. Samtidigt klarar inte alla sjukhus att hålla alla vårdplatser öppna.

I Region Jönköping används endast 84 procent av kapaciteten. Samtidigt ligger man på en beläggning på 100 procent på intensiven och 95 procent i den övriga vården. I nuläget räcker inte personalen till mer. Utöver bristande grundbemanning och tillfällig sjukdom i personalen har vårdbehovet krävt omstrukturering.

– Den 12 januari (när undersökningen gjordes) hade vi stängt en del vårdplatser för att vi har dragit ned på planerad operationsverksamhet – för att ha mer personal på covid-iva-enheten. Om man normalt har 10 personal på en grupp så har vi 15 där, säger Mats Bojestig, hälso- och sjukvårdsdirektör region Jönköpings län.

Allvarlig kombination

Oron för ett ökad vårdbehov för covid-19 har allt mer glidit över i att sjukluckorna bland personalen är det största problemet.

– Jag vill inte ställa dem mot varandra, men vi ser att det är färre svårt sjuka nu än tidigare under pandemin och vi ser att hög personalfrånvaro är ett större problem än tidigare, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.

– Det är kombinationen som är allvarlig. Om covid ökar så ökar inläggningarna på sjukhus, då riskerar en högre andel av våra medarbetare att bli sjuka, säger Marga Brisman, regionchefsläkare i Västra Götaland.

18 av landets 21 regioner har svarat på TT:s frågor om hur många vårdplatser de har och hur deras beläggning såg ut vid ett tillfälle under vecka 2.

Av de 15 regioner som svarat på frågan om beläggning har 11 över 90 procent av platserna upptagna.

– Vi ser att när man kommer till en grad på 90–95 procents beläggning försämras patientsäkerheten, säger Thomas Lindén.

Helt fullt på iva

Västra Götalandsregionen har en beläggning mellan 96 och 113 procent. De disponibla platserna som finns att tillgå räcker inte till eftersom både otillräcklig grundbemanning, sjukfrånvaro, vab och hushållskarantän skapar personalbrist.

– En kort tid med hög beläggning – 90–95 procent över lång tid – klarar vi, men en längre period ökar risken för att det kan uppstå vårdskador, säger Marga Brisman, regionchefsläkare.

Bland de 16 regioner som svarat på frågan om beläggningsgrad i intensivvården har nio en beläggning över 80 procent vi det tillfället frågorna ställts. Det överstiger de 20 procents ledig kapacitet i intensivvården som Socialstyrelsen anser är nödvändigt av beredskapsskäl.

I Östergötland, Västmanland och Jönköping var intensiven fullbelagd när undersökningen gjordes.

– Det är sällan, men det har hänt nu flera gånger under pandemin, och då har vi ändå utökat vårdplatserna från 14 till 18, säger Mats Bojestig, hälso- och sjukvårdsdirektör i region Jönköpings län.

Patientrisk

– Vi har ett antal regioner som ligger under även tio procents ledig kapacitet och det tycker jag är för lågt, säger Thomas Lindén på socialstyrelsen och fortsätter:

– Jag är inte orolig men ju fler regioner som ligger under 20 procent desto bättre måste vår bevakning vara. Vi måste skapa planer och transportplaner. Det är ett problem om kapaciteten går ned och iva-avdelningar är fullbelagda.

Senaste veckan har inflödet i region Jönköping minskat något. Men det är ett stort problem att patienter inte kan skrivas ut för att personalen i kommunerna är sjuk eller i karantän. Just nu har region Jönköping 30 patienter på sjukhus för att de inte kommit vidare till omsorgen.

Det är flera regioner som håller vårdplatser stängda. I region Uppsala slår problemet brett över den somatiska vården för vuxna. I Sörmland är områdena kirurgi och medicin drabbade, i Värmland hela medicinområdet.

Saknar grundbemanning

Av de 12 regioner som har vårdplatser stängda uppger nio att deras grundbemanning är otillräcklig.

I 15 regioner ser man sjukfrånvaro och vabb bland personalen som ett av de största hoten mot verksamheten framåt.

Elva regioner uppger ökat vårdbehov till följd av covid-19 som det största hotet. Tre av dem ser även ett ökat vårdbehov för andra sjukdomar som ett hot.

Kombinationen av de två förvärrar problemet: I region Uppsala ser man att hög personalfrånvaro och ökat patientinflöde leder till att planerad vård måste skjutas upp – igen.

Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen. Arkivbild.
Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen. Arkivbild. Bild: Amir Nabizadeh/TT
Marga Brisman, regionchefsläkare, Västra Götalandsregionen, ser en risk för ökade vårdskador om överbeläggningarna blir bestående under längre tid.
Marga Brisman, regionchefsläkare, Västra Götalandsregionen, ser en risk för ökade vårdskador om överbeläggningarna blir bestående under längre tid. Bild: Johan Främst/TT

Fakta: Så gjordes undersökningen

TT har skickat ut en enkät till alla 21 regioner med frågor om hur många vårdplatser de har totalt, hur många som hålls öppna samt hur många som är belagda. Frågor har även ställts om antal platser och beläggning i intensivvården. TT har även frågat om orsaker till att vårdplatser är stängda samt deras syn på hot mot verksamheten framåt.

18 regioner har svarat, men en region har inte uppgett några siffror.

Vårdplatserna som inkluderats är somatisk vård, psykiatrin har exkluderats.

Antalet disponibla – tillgängliga – platser varierar ständigt. Även antalet inneliggande patienter går upp och ned.

Svaren i enkäten ger därför en ögonblicksbild.

Enkäten skickades ut tisdag den 11 januari och svaren har kommer in mellan den 12 och 4 januari.