Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Valaffischer inför Europaparlamentsvalet 2019.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Partier strider om EU:s makt

EU-valet i Sverige handlar mycket om vad EU egentligen ska få lägga sig i. Striden berör EU:s makt över socialt skydd, migrationspolitik och skatter.

Mest positiva till att ge EU mer makt är Liberalerna (L). I andra änden finns Sverigedemokraterna (SD) och Vänsterpartiet (V).

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Partierna däremellan har olika syn på vad EU ska syssla med, beroende på fråga. Det framgår av de valplattformar och manifest som presenterats.

En pågående debatt handlar om ifall EU ska arbeta för stärkta sociala rättigheter för medborgare i medlemsstaterna. Det gäller till exempel arbetsvillkor, föräldraledighet, pensioner och rätten till bostad.

EU-ledarna enades på ett toppmöte 2017 i Göteborg om principer för det arbetet, EU:s så kallade sociala pelare.

Befarar förslag

M, KD, C och SD befarar att EU-kommissionen ska lägga fram förslag som kan inskränka det nationella självbestämmandet på de områdena. De kan därför förväntas rösta nej om sådana förslag hamnar i EU-parlamentet de kommande åren.

Till exempel kampanjar Kristdemokraterna (KD) för ett "lagom" EU – som inte ska lägga sig i barnomsorg eller vilket skydd a-kassan ger.

- Jag bedömer att de har helt rätt i sina misstankar att det kommer fler förslag på det sociala området, säger EU-journalisten Ylva Nilsson.

- Jag tror å andra sidan att S och V har rätt i att de inte kommer att påverka vår välfärd i Sverige.

Socialdemokraterna (S) har inget emot att EU pressar fram en högre nivå för sociala rättigheter i medlemsstaterna, så länge den svenska modellen för arbetsmarknaden eller socialförsäkringarna inte berörs. S vill till exempel inte ha en lagstiftad minimilön i EU.

Stoppa budgetökning

Svenska partier är generellt mer på sin vakt när det gäller att ge EU mer makt och pengar än systerpartierna i EU-parlamentet.

Det råder bred samsyn om att EU:s långtidsbudget för 2021–2027 inte får öka. Det skulle innebära högre EU-avgift för Sverige.

L stänger dock inte dörren helt för en ökad EU-budget.

Det råder också samsyn, undantaget SD, om att i långtidsbudgeten få in en möjlighet att dra in EU-stöd till medlemsstater som bryter mot EU:s rättstatsprinciper, till exempel inskränker domstolars oberoende.

EU:s långtidsbudget avgörs dock främst i EU:s ministerråd. EU-parlamentets roll är att godkänna eller förkasta den som helhet.

Vill låta EU fördela

Migrationen är en stridsfråga både i Sverige och i EU.

Vissa EU-länder med Ungern i spetsen motsätter sig ett EU-system för att jämnare fördela asylsökanden mellan EU-länderna.

I Sverige är alla partier utom SD för en sådan fördelning. "Vi säger nej till att medlemsländer ska behöva ta emot en mängd migranter som centralt bestäms i EU", skriver SD i sin valplattform.

Däremot är SD positivt till det redan tagna beslutet att stärka EU:s gränsbyrå Frontex med 10 000 gränspoliser.

Det finns även andra exempel på att partier i vissa frågor kan tänka sig att öka EU:s inflytande.

Nej till EU-skatt

Moderaterna (M) vill utvidga mandatet för EU:s åklagarmyndighet EPPO till att omfatta terrorism. EPPO:s nuvarande mandat omfattar bedrägerier med olika EU-stöd.

Ett annat exempel är att M, KD och L säger ja till ett förslag om att minska den nationella vetorätten i beslut om EU:s utrikespolitik.

Att ge EU beskattningsrätt har alltid varit ett rött skynke för svenska regeringar, oavsett politisk färg.

L skiljer ut sig och har öppnat för att EU på sikt ska kunna ta in koldioxidskatt från medlemsstaterna.

Miljöpartiets EU-kandidater har i en debattartikel efterlyst en "europeisk flygskatt" för att finansiera järnvägsreformer i EU. Enligt partiet handlar det dock om att varje medlemsstat själv ska ta in skatten. MP vill också att EU sätter en miniminivå för en nationell koldioxidskatt i alla länder. V vill ha en miniminivå för en progressiv flygskatt i EU-länderna.

Ta makt tillbaka

Det finns även förslag på att ta tillbaka makt från EU. V vill att Sverige åter ska bestämma själv över jordbrukspolitiken. Partiet är också kritiskt till EU:s budgetregler för medlemsstaterna, som kan tvinga fram nedskärningar.

M, KD, C och SD vill förändra EU:s art- och habitatdirektiv. "Beslut om jakt och rovdjursförvaltningen ska fattas i Sverige, inte i EU", står det i M:s valplattform.

EU-parlamentet kan inte ensamt besluta om lagändringar. Det sker tillsammans med EU:s ministerråd. Vissa förslag kräver även en ändring i EU:s "grundlag".