Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
"Det finns fler förklaringar till att man inte ska gräva ned sig i siffran", säger Folkhälsomyndighetens statsepidemiolog Anders Tegnell. Arkivbild. Bild: Henrik Montgomery/TT

Osäkert om andelen smittade i Stockholm

Enligt Folkhälsomyndighetens matematiska modell skulle 17 procent av befolkningen i Stockholm ha smittats av coronaviruset den 11 april. Men enligt myndighetens nyligen presenterade antikroppsstudie hade endast 7,3 procent av stockholmarna smittats runt den perioden.
– Det finns fler förklaringar till att man inte ska gräva ned sig i siffran, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Den 21 april publicerade Folkhälsomyndigheten resultaten från en matematisk modell som använts för att mäta spridningen av covid-19 i Stockholms län. Enligt rapporten skulle ungefär 26 procent av stockholmarna vara smittade med covid-19 omkring den första maj, och 17 procent skulle ha varit smittade den 11 april.

När myndigheten tidigare i veckan presenterade resultaten från den första antikroppsstudien var det därför många som blev förvånade över den relativt låga andel stockholmare som hade utvecklat antikroppar vid vecka 18 – endast 7,3 procent.

Eftersom det dröjer några veckor innan kroppens immunförsvar utvecklar antikroppar speglar siffrorna smittoläget från tidigare i april – omkring vecka 15 (6–12 april), beräknade statsepidemiolog Anders Tegnell.

Inte helt klarlagt

Hur förklaras då den stora skillnaden mellan myndighetens prognos och resultaten från antikroppsstudien?

Enligt Tegnell kan det finnas flera förklaringar. Dels är det inte helt klarlagt hur lång tid det tar att utveckla antikroppar, dels är det inte klarlagt om alla som smittas faktiskt utvecklar antikroppar, säger han.

– Dessutom måste man ta hänsyn till att det här är prover från vårdcentraler, under en period där förmodligen ganska många undviker att gå till vårdcentralen.

Det finns med andra ord eventuellt problem med representativiteten i urvalet i antikroppsstudien, säger Anders Tegnell.

– Det är nog mest de ganska allvarligt sjuka som kommer till vårdcentralen. Dessa blodprov som normalt sett räknas som ganska representativa är nog inte det på samma sätt i dag.

Komplettera urvalet

TT: Kommer ni ändå fortsätta att mäta antikroppar med samma metod?

– Det är det vi diskuterar nu. Det behöver säkert kompletteras på något sätt, säger Anders Tegnell.

I verkligheten låg andelen smittade i Stockholm vid början av april förmodligen någonstans mellan prognosen och antikroppsstudien, säger han.

– Exakt var vet vi inte, och var vi ligger närmast vet vi inte. Det finns mätningar från Karolinska som visat på högre tal, och mätningar som vi fått från någon firma som visar betydligt högre siffror, så man ska vara väldigt försiktig för att dra för stora slutsatser av enskilda värden och enskilda studier. Det är inte vår roll att fastna i det.

Marc Skogelin/TT

Folkhälsomyndigheten presenterade i onsdags de första antikroppstesterna som har genomförts i samarbete med Sci-lifelab, som ska ge en bild av hur många som har smittats av covid-19 i Sverige. Testerna genomfördes i vecka 18.

Resultaten speglar smittoläget tidigare i april, omkring vecka 15, eftersom det dröjer några veckor innan kroppens immunförsvar utvecklar antikroppar.

Bland personer äldre än 65 år är andelen smittade mindre än i gruppen 20–64 år. Även gruppen barn har utsatts mindre för viruset än vuxengruppen.

Blodproverna har samlats in i nio regioner: Jämtland, Jönköping, Kalmar, Skåne, Stockholm, Uppsala, Västerbotten, Västra Götaland och Örebro. I Stockholm hittades antikroppar i 7,3 procent av proverna, vilket är en väsentligt högre andel smittade än i övriga Sverige. I Skåne var andelen 4,2 procent och i Västra Götaland 3,7 procent.

Blodproverna kommer från öppenvården. Totalt 1 104 prover har analyserats för den första studien.

Insamlingen av blodprover ska pågå under åtta veckor och resultaten presenteras löpande.

Källa: Folkhälsomyndigheten