Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Rädda Barnens stödlinje mot våldsbejakande extremism stängs ner. Arkivbild.

Orostelefon mot extremism läggs ner

Rädda Barnens stödlinje mot våldsbejakande extremism stängs ner på fredag.

Organisationen har ansvarat för orostelefonen sedan februari 2017. Regeringen avslutade sin finansiering av verksamheten i maj i år. Sedan dess har stödlinjen drivits vidare med Rädda Barnens egna medel.

- Vi hade hoppats på en fortsättning. Vi har fått signaler från regeringen om att det skulle finnas finansiering, men den myndighet (MUCF) som vi på deras uppmaning sökt pengar av har sedan meddelat att det anslaget inte går att använda för den här typen av verksamhet, säger Ola Mattsson.

- Det är relativt små resurser som krävs och det verkar orimligt att inte staten kan ta det ansvaret.

Viktig grupp

Syftet är att stödja anhöriga som känner oro för en person i deras närhet. Samtalen har handlat om återvändande krigsresenärer eller personer som radikaliserats – främst inom religiösa, som islamistiska, och högerextrema kretsar men även vänsterextrema.

Om inte Rädda Barnen kan hoppas Ola Mattsson att någon annan idéburen organisation kan ta över.

- Behovet i målgruppen är stort. De anhöriga har svårt att vända sig till någon annan än oss, säger han.

TT: Vad blir konsekvensen av att telefonen försvinner?

- Det finns inget nationellt stöd för anhöriga. Det är en viktig grupp när det gäller att förebygga radikalisering. Att vara i en sådan situation är stigmatiserande och många är också rädda att vända sig direkt till myndigheter, eller har försökt och inte fått hjälp.

260 samtal

Två svarare och en verksamhetsledare har arbetat med linjen. Totalt har 260 samtal tagits emot, vilket kan tyckas litet.

- Men gruppen som sådan är i ett relativt perspektiv ganska liten. Men varje individ kan utgöra ett fundamentalt hot mot samhället. Så det är en billig insats, säger Ola Mattsson.