Muslimska ungdomar känner sig misstänkliggjorda efter dåden i Bryssel, enligt Rashid Musa, ordförande för Sveriges unga muslimer. Arkivbild.
Muslimska ungdomar känner sig misstänkliggjorda efter dåden i Bryssel, enligt Rashid Musa, ordförande för Sveriges unga muslimer. Arkivbild.

Oro hos svenska muslimer efter dåden

Efter terrordåden i Bryssel befarar svenska muslimer mer hat och en ökad polarisering i samhället. Men dåden har inget med islam att göra, enligt en muslimsk teolog. Att förebygga radikalisering är hela samhällets ansvar, anser han.

ANNONS
|
-Det finns inte någon som helst grund i den muslimska traditionen som stöder den här typen av avskyvärda handlingar, säger Salahuddin Barakat, muslimsk teolog och rättslärd.

Många muslimska ungdomar känner sig utpekade och misstänkliggjorda efter dåden, menar Rashid Musa, ordförande för Sveriges unga muslimer.

-När man talar om tisdagens attack i skolan riktas blickarna mot klassens enda muslim. Våra medlemmar känner en skuld som samhället ger dem, säger Rashid Musa.
Risk för klyftor

De muslimska samfunden har tidigare fått kritik för att inte ta sitt ansvar och erkänna att rekryteringen till extremistiska rörelser är ett problem.

-Muslimska imamer och organisationer har uttalat sig väldigt många gånger. Problemet är att det inte rapporteras lika flitigt om dessa uttalanden. Vi har inga som helst samband, varken direkta eller indirekta, till dessa terrorister och att ständigt efterfråga att vi ska ta avstånd uppfattas som att vi på något sätt har skuld eller relation till dessa organisationer, säger Salahuddin Barakat.

Rashid Musa anser att det finns en risk att terroristerna får som de vill - att klyftor skapas mellan muslimer och andra.

-Men vi ska inte gå i den fällan. En alienation av muslimer kan vara en faktor kring varför folk väljer att avskärma sig från samhället.

Salahuddin Barakat betonar att de flesta som dras in i våldsbejakande islamistisk extremism haft en sekulär uppväxt och även bakgrund i brottslighet.

-Rotorsakerna till radikalisering är sociala, psykologiska och politiska. Det kan handla om utsatthet, ekonomiska problem eller samhällsförakt. Det är viktigt att man inte tror att det är religion som ligger till orsak.
Allas ansvar

Många unga muslimers självbild påverkas av debatten som förs om islam och terror i samhälle och på sociala medier, menar Rashid Musa.

ANNONS
-En del börjar fundera på om det är värt att bära slöja idag, och unga män börjar tala om att raka av sig skägget. De slutar att synas och höras, säger han och fortsätter:
-De enda gånger muslimer syns i media är när terrordåd sker. Vad gör det med en ung muslim?

Att försöka stoppa radikaliseringen bland unga är allas ansvar, menar Salahuddin Barakat. De muslimska samfunden kan vara en del i detta, men bör inte åläggas något särskilt ansvar, anser han.

Svenskar som åker till Syrien och Irak för att strida med terrorstämplade Islamiska staten (IS) har de senaste åren blivit allt fler.

Till och med den 1 mars 2016 har drygt 300 personer, varav cirka 100 under 2015, rest från Sverige för att delta i strider i Syrien och Irak.

Av dessa har 135 återvänt medan 44 har mist livet.

Säpo oroas över att krigstränade och radikaliserade återvändare ska begå terrorbrott i Sverige.

Regeringen förbereder lagstiftning som ska göra det straffbart att resa för att delta i terrorism. Det gäller också förberedelser, utbildning eller att bidra med pengar till organisationer eller personer som begår terroristbrott.

Källa: Säpo, TT:s arkiv

ANNONS