Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

En åttaårig pojke och en 56-årig kvinna – som inte hade någon koppling till varandra – knivmördades i Linköping i oktober 2004. Mördaren har inte hittats, men polisen får varje vecka in nya uppgifter att jobba vidare på. Arkivbild.

Olösta mord fortsätter att engagera

Nya tips kommer in varje vecka, om ett dubbelmord som skedde för över tolv år sedan. Två poliser jobbar fortfarande heltid med ärendet. Medan vissa mord snabbt faller i glömska lever andra kvar i det allmänna medvetandet och tipsen fortsätter att strömma in.

Dubbelmordet i Linköping 2004, där en pojke och en kvinna knivhöggs till döds ute på gatan i ett lugnt bostadsområde, är ett sådant fall där strömmen av tips inte upphört.

- Varje vecka kommer det in idéer, teorier, namnförslag och iakttagelser. Vi har två poliser på heltid som jobbar med det här, säger Jan Staaf, polisens förundersökningsledare i Linköping.

Skillnad på mord

Att nya tips regelbundet kommer in i äldre mordutredningar är inte helt ovanligt, enligt Ingemar Isaksson, chef för den grupp vid polisens nationella operativa avdelning (Noa) som stöttar polisen ute i landet.

Han ger exempel på flera sådana fall: Palmemordet 1986, ett mord på en 16-årig flicka i Göteborg 1994, mordet på ett äldre par utanför Härnösand 2005. Ofta finns ett samband mellan antalet tips och hur länge morden fortsätter att leva kvar i medierapporteringen.

- Mord på unga kriminella män eller mord där både offer och gärningsman är medålders och alkoholiserade får inte alls samma uppmärksamhet, säger Ingemar Isaksson.

- Ett sexmord på en ung kvinna fyller ju spaltmeter veckovis. Klaras inte sådana mord upp, då fortsätter tipsen att trilla in många, många år efteråt.

Ny rapportering hjälper

Att kvällstidningarna årligen kör uppslag med uppmärksammade ouppklarade mord, eller att de lyfts i program som Veckans brott, välkomnas av Ingemar Isaksson.

- Tar man upp något gammalt fall så kommer det alltid in nya tips, säger han.

I mån av tid går den nationella riksmordgruppen själva tillbaka till gamla fall för att hjälpa till.

- 2011 gjorde vi ett nytt ryck med Linköpingsmorden. Då åkte vi ner fem man från riksmord – sådana som inte jobbat med det när de precis hade hänt – och gick igenom hela utredningen från början igen.

- Samtidigt gick vi ut i media och berättade att "nu pågår det här och vi tar gärna emot nya tips". Det kom flera hundra.

Fallet har aldrig varit ens i närheten av att bli ett så kallat cold case, ett fall där det inte längre finns några uppslag att jobba vidare med.

Gedingen bunt namn

För Ingemar Isaksson är det till synes slumpmässiga dubbelmordet svårt att släppa.

- Det är det mord som ständigt ligger och gnager i mitt bakhuvud. Varför hittar vi inte gärningsmannen?

I Linköping jobbar utredarna vidare med flera spår. Det ena är en lista med unga döda män. Teorin är att gärningsmannen kan ha mått så dåligt att han tog sitt liv.

I takt med att dna från anhöriga jämförts med dna från gärningsmannen avförs en efter en från listan.

- Men faktum är att den är väldigt lång. Det är så många män i åldern 15–30 som avlider av alla möjliga orsaker. Vi har börjat med personer från Östergötland och sedan jobbat oss utåt, säger Jan Staaf.

Givetvis letar man även efter en levande gärningsman.

- Och tro det eller ej, men efter tolv år har vi fortfarande en gedigen bunt namn att arbeta oss igenom, säger Jan Staaf som fortfarande har stort hopp om att finna gärningsmannen.