En åttaårig pojke och en 56-årig kvinna – som inte hade någon koppling till varandra – knivmördades i Linköping i oktober 2004. Mördaren har inte hittats, men polisen får varje vecka in nya uppgifter att jobba vidare på. Arkivbild.
En åttaårig pojke och en 56-årig kvinna – som inte hade någon koppling till varandra – knivmördades i Linköping i oktober 2004. Mördaren har inte hittats, men polisen får varje vecka in nya uppgifter att jobba vidare på. Arkivbild.

Olösta mord fortsätter att engagera

ANNONS
|

Dubbelmordet i Linköping 2004, där en pojke och en kvinna knivhöggs till döds ute på gatan i ett lugnt bostadsområde, är ett sådant fall där strömmen av tips inte upphört.

- Varje vecka kommer det in idéer, teorier, namnförslag och iakttagelser. Vi har två poliser på heltid som jobbar med det här, säger Jan Staaf, polisens förundersökningsledare i Linköping.

ANNONS

Skillnad på mord

Att nya tips regelbundet kommer in i äldre mordutredningar är inte helt ovanligt, enligt Ingemar Isaksson, chef för den grupp vid polisens nationella operativa avdelning (Noa) som stöttar polisen ute i landet.

Han ger exempel på flera sådana fall: Palmemordet 1986, ett mord på en 16-årig flicka i Göteborg 1994, mordet på ett äldre par utanför Härnösand 2005. Ofta finns ett samband mellan antalet tips och hur länge morden fortsätter att leva kvar i medierapporteringen.

- Mord på unga kriminella män eller mord där både offer och gärningsman är medålders och alkoholiserade får inte alls samma uppmärksamhet, säger Ingemar Isaksson.

- Ett sexmord på en ung kvinna fyller ju spaltmeter veckovis. Klaras inte sådana mord upp, då fortsätter tipsen att trilla in många, många år efteråt.

Ny rapportering hjälper

Att kvällstidningarna årligen kör uppslag med uppmärksammade ouppklarade mord, eller att de lyfts i program som Veckans brott, välkomnas av Ingemar Isaksson.

ANNONS

- Tar man upp något gammalt fall så kommer det alltid in nya tips, säger han.

I mån av tid går den nationella riksmordgruppen själva tillbaka till gamla fall för att hjälpa till.

- 2011 gjorde vi ett nytt ryck med Linköpingsmorden. Då åkte vi ner fem man från riksmord – sådana som inte jobbat med det när de precis hade hänt – och gick igenom hela utredningen från början igen.

- Samtidigt gick vi ut i media och berättade att "nu pågår det här och vi tar gärna emot nya tips". Det kom flera hundra.

Fallet har aldrig varit ens i närheten av att bli ett så kallat cold case, ett fall där det inte längre finns några uppslag att jobba vidare med.

ANNONS

Gedingen bunt namn

För Ingemar Isaksson är det till synes slumpmässiga dubbelmordet svårt att släppa.

- Det är det mord som ständigt ligger och gnager i mitt bakhuvud. Varför hittar vi inte gärningsmannen?

I Linköping jobbar utredarna vidare med flera spår. Det ena är en lista med unga döda män. Teorin är att gärningsmannen kan ha mått så dåligt att han tog sitt liv.

I takt med att dna från anhöriga jämförts med dna från gärningsmannen avförs en efter en från listan.

- Men faktum är att den är väldigt lång. Det är så många män i åldern 15–30 som avlider av alla möjliga orsaker. Vi har börjat med personer från Östergötland och sedan jobbat oss utåt, säger Jan Staaf.

Givetvis letar man även efter en levande gärningsman.

- Och tro det eller ej, men efter tolv år har vi fortfarande en gedigen bunt namn att arbeta oss igenom, säger Jan Staaf som fortfarande har stort hopp om att finna gärningsmannen.

ANNONS
TT

Fakta: Vad är ett "cold case"?

Att ett mord skedde för många år sedan betyder inte att det är ett kallt fall, ett cold case. Så länge det finns uppgifter att jobba vidare med lever polisens utredning vidare.

Först när alla spår är utredda och alla uppgifter bearbetade blir ärendet ett kallt fall.

När beslut tagits om det upprättas en "startpärm". Syftet med den är att andra utredare snabbt ska kunna sätta sig in i ärendet igen om det kommer in nya uppgifter.

Startpärmen innehåller bland annat en kort och koncis sammanfattning av vad som hänt, vilka åtgärder som vidtagits, vad man sett som viktigast i utredningen och varför man satte stopp för den.

Källa: Ingemar Isaksson, riksmordgruppen vid polisens nationella operativa avdelning (Noa).

Fakta: Gamla fall som inte blivit kalla

Palmemordet 1986. Sveriges statsminister mördades efter ett biobesök. Utredningen lever vidare.

Flickmordet i Göteborg 1994: En 16-årig flicka hittas strypt på Östra kyrkogården i Göteborg efter att ha varit ute med sina kompisar.

Dubbelmordet i Linköping 2004: En åttaårig pojke och en 56-årig kvinna huggs ihjäl i ett bostadsområde i centrala Linköping på morgonen. Polisen har dna från gärningsmannen.

Dubbelmordet på ett äldre par utanför Härnösand 2005: Ett äldre par hittas mördade på en gård i Brattås. De dog av våld mot huvudet.

Mordet i en sybehörsaffär i Göteborg 2005: En 36-årig kvinna knivhuggs till döds i en sybehörsaffär strax före stängningsdags. Dna från en annan kvinna – den misstänkta mördaren – hittades i butiken.

Källa: Ingemar Isaksson, riksmordgruppen vid polisens nationella operativa avdelning (Noa).

ANNONS