Nederländernas premiärminister Mark Ruttes högerparti VVD gick segrande ur parlamentsvalet och Geert Wilders islam- och EU-fientliga Frihetspartiet (PVV) fick färre platser i parlamentet än väntat. Men enligt Göran von Sydow, forskare på Svenska institutet för Europapolitiska studier, är det populistiska partiets nederlag inte något säkert lackmustest för vad som väntar när Tyskland och Frankrike går till val senare i år.
- Jag är lite tveksam till att man ska tänka i dominotermer, det vill säga att det ena leder till det andra. Vi har ganska liten intäkt för att det fungerar så, säger han.
Går att stoppa utveckling
Enligt von Sydow signalerar resultatet i Nederländerna om något att det går att stoppa utvecklingen mot starkare stöd för nationalistiska och populistiska partier. Men hur utfallet blir när andra europeiska länder går till val är beroende av vilket valsystem som finns.
- Det är otroligt viktigt när man pratar om hur val går och vad det får för konsekvenser att man beaktar vad det är för typ av valsystem.
Annorlunda i andra länder
Han beskriver det nederländska systemet som "extremt proportionerligt", vilket resulterar i fragmenterade resultat där det största partiet bara får 20 procent av rösterna och många jämnstora partier hamnar på runt 13 procent. Situationen i Frankrike och Tyskland ser väldigt annorlunda ut, varför valresultaten där inte alls behöver likna utfallet i Nederländerna.
- Det går inte riktigt att tolka som att det kommer att se likadant ut när de länderna går till val. Däremot är det klart att det är väldigt mycket av liknande frågor. De politiska dagordningarna i EU:s medlemsstater påminner om varandra. Det har skett en förändring och det är väldigt mycket högre fokus på saker som invandring, integration, säkerhet. När de frågorna uppmärksammas handlar det om vilka partier som gynnas av detta och kan tjäna på detta. Och det kan se lite olika ut i olika länder.
