Valet till Europaparlamentet 2014 var första gången i Sverige som fler röstberättigade gick till vallokalerna jämfört med de som valde att ligga på soffan. Efter söndagens val kan man konstatera att trenden fortsätter uppåt, enligt Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap på Göteborgs Universitet.
– Det ser ut att bli svenskt rekord. När vi räknat alla röster gissar jag på ett valdeltagande runt 55 procent, säger han till SVT.
I valet 2014 blev valdeltagandet 51,07. De röster som räknats på söndagskvällen tillsammans med de så kallade onsdagsrösterna, som består av bland annat en del förtidsröster, kan ge ett valdeltagande på runt 55 procent.
Ett stigande valdeltagande är även trenden för hela EU.
– Det är en mycket kraftig ökning av valdeltagande även i Europa. Det hänger ihop med mer åsiktspolarisering. Det är en väldig dramatik i den europeiska unionen. Lite av den dramatiken speglar sig även i det svenska valet, säger Henrik Ekengren Oscarsson.
Personkryssen väntar
Under måndagen kommer också personkryssen att börja räknas. Men det brukar inte betyda några större omsvängningar, enligt Henrik Ekengren Oscarsson.
– Sist var det bara en skillnad. Det var Fredrick Federley som kryssade sig förbi Kent Johanson. Det har inte varit så många förbi-kryssningar under årens lopp. Jag förväntar mig inte att det blir någon alls faktiskt den här gången. Det finns inte kandidater till det. Men vi får se, säger han i SVT:s valvaka.
I svenska riksdagsval brukar valdeltagandet ligga på över 80 procent. Därmed har Europaparlamentsval även en annan dimension, som partierna behöver hantera. Det handlar inte bara om att locka över andra partiers väljare. I minst lika stor utsträckning är nyckeln till ett framgångsrikt EU-val också att mobilisera de som faktiskt sympatiserar med partiet men som inte prioriterar att gå och rösta.
Men skillnaden blir som sagt mindre och mindre. Enligt Henrik Ekengren Oscarsson fortsätter gapet mellan Europaparlamentet och riksdagen att krympa.
