- Vi ser att det finns många människor som har trygga jobb men som kanske ser att det inte är hållbart i längden och att de måste ställa om, kanske byta jobb, arbetsuppgifter eller starta företag. Vi vill öka möjligheterna för människor att flexibelt ta ansvar för att orka arbeta hela arbetslivet, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).
Förslaget plus en del andra arbetsrättsliga frågor ska nu utredas av Miljöpartiets förre partisekreterare Anders Wallner.
Språkröret Isabella Lövin hänvisar till stress och utbrändhet på arbetsmarknaden.
Ingen effekt
- Bakgrunden är den skenande utvecklingen av stress och utbrändhet som vi ser, och som är ett folkhälsoproblem som kostar oerhört mycket i mänskligt lidande och förslösade resurser. Sjuktalen har ökat med 80 procent sedan 2010, och två av tre sjukskrivna är kvinnor och den dominerande orsaken är psykisk ohälsa, säger Isabella Lövin till TT.
En av tankarna med friåret som infördes 2005 var också att lätta på trycket för människor, ge tid för återhämtning. Men utvärderingen som gjordes visade att det gav inga sådana effekter.
"Det finns därmed inte något (mätbart) stöd för att friårsledighet reducerar framtida sjukfrånvaro, varken med avseende på antalet sjukfrånvarotillfällen eller på antalet sjukfrånvarodagar", skriver Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) i sin utvärdering.
Däremot påskyndade det människors pensionsbeslut. Personer som tagit friår tenderade att gå i pension tidigare. Ändå säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) att alterneringsåret kan vara ett sätt att förlänga arbetslivet.
Tummen ned
- Det här är motiverat av att vi behöver höja pensionsåldern samtidigt som vi ser att många lämnar arbetslivet i förtid. Det här kan vara ett sätt att göra att fler kan ta ansvar för omställning, säger Johansson.
Arbetsmarknadens parter är dock inte särskilt förtjusta i tanken att väcka nytt liv i friåret.
- Jag blir ändå lite förvånad över att man kommer med det här förslaget nu. Vi lägger ju full kraft och energi just nu på att se hur vi kan få fler att jobba i välfärdssektorn. Vi skriker efter arbetskraft. Jag har svårt att se hur det ska fungera i praktiken. Det är ju arbetskraftsbrist i dag, säger Kommunals ordförande Tobias Baudin till TT.
"Vi är dock tveksamma till om alterneringsår är rätt modell", säger TCO:s ordförande Eva Nordmark i en skriftlig kommentar. Inte heller Svenskt näringsliv tror på idén.
- Vi har ju flera sektorer där arbetsbristen är påtaglig och företag har svårt att ens fylla vakanser. Mot den bakgrunden förefaller det här som ett olyckligt förslag. Den förra reformen uppfyllde ju inte heller sina syften. Det ledde inte till lägre sjukfrånvaro, säger Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv.
Den borgerliga oppositionen avfärdar också förslaget.
TT
Fakta: Friåret
Utöver ett "alterneringsår" vill regeringen även utreda stopp för så kallad hyvling, som innebär att en arbetstagares arbetstid kan minskas vid arbetsbrist.
Andra frågor utredaren ska titta på är heltid som norm, stärkt anställningstrygghet vid så kallade sms-anställningar och arbetstidsbanker.
Miljöpartiets förre partisekreterare Anders Wallner blir utredare.
Ett förslag om alterneringsår och arbetstidsbank ska vara klart till den 30 mars 2018, medan delarna som handlar om att försöka stoppa så kallad hyvling av arbetstider och oreglerade SMS-anställningar ska presenteras i januari 2019.
Det tidigare friåret infördes 2005 i hela landet efter ett försök i tolvkommuner 2002-2004.
Det var ett arbetsmarknadspolitiskt program som innebar att en anställd fick vara ledig från sitt arbete i högst ett år samtidigt som en arbetslös anställdes som vikarie.
Friåret hade två huvudsakliga syften: dels att erbjuda anställda en möjlighet till rekreation, kompetenshöjning eller att starta eget företag, dels att erbjuda arbetslösa en möjlighet att stärka sin ställning på arbetsmarknaden.
Friåret avskaffades av Alliansregeringen 2007.
Källa. IFAU