De som främst riskerar att bli av med sin bostad är personer och familjer med korttidskontrakt som löper ut, rapporterar Sveriges Radios Ekot. Har man inget jobb när det tvååriga etableringsstödet avslutas blir det svårt att få en ny bostad.
- Min uppfattning är att alla kommuner sitter med ungefär samma problem. Det är relativt få som har klarat av att skaffa sig en egen bostad, säger Jesper Schönberg, lokalförsörjningschef i Haninge kommun, till Ekot.
Per-Arne Andersson, chef på avdelningen för utbildning och arbetsmarknad vid Sveriges kommuner och landsting (SKL), delar till viss del lägesbeskrivningen.
- Ungefär 50 till 60 procent av kommunerna säger att de har skapligt bra förutsättningar att klara boendet och etableringen. De andra säger att de har stora svårigheter, säger han till TT.
Sedan bosättningslagen trädde i kraft den 1 mars 2016 kan kommuner anvisas att ta emot nyanlända vare sig de vill eller inte. Hittills i år omfattas 60000 personer av lagen, skriver Dagens Nyheter. Nästa år ska ytterligare 15000–16000 personer flytta från Migrationsverkets anläggningar, och Per-Arne Andersson uppskattar därför att det rör sig om minst 100000 personer som kommer att behöva en bostad det närmaste året.
Fakta: Bosättningslagen
Sedan bosättningslagen trädde i kraft den 1 mars 2016 kan kommuner anvisas att ta emot nyanlända vare sig de vill eller inte.
Lagen omfattar nyanlända som beviljats uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande samt deras anhöriga.
Även kvotflyktingar och ensamkommande barn som är kvotflyktingar omfattas av lagen.
Tanken är bland annat att fler nyanlända ska komma till kommuner där det finns goda etableringsförutsättningar.
Källa: Migrationsverket
