Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Nyanlända barn får inte vården de har rätt till

Var tredje skolsköterska anser att nyanlända barn har sämre tillgång till vård än andra barn. Det visar en ny rapport från Barnombudsmannen. Det handlar om brister i kompetens och organisation, men också om ren diskriminering.

Alla under 18 år som befinner sig i Sverige har rätt till samma vård, alldeles oavsett om man befinner sig i en asylprocess, saknar nödvändigt tillstånd eller är född svensk. Men Barnombudsmannens nya rapport Nyanlända barns hälsa visar att långt i från alla nyanlända får den vård de har rätt till. BO, Fredrik Malmberg, är bekymrad över läget.
– Den viktigaste slutsatsen av rapporten är den oro vi känner över barns och ungas psykiska hälsa. Att de har svåra upplevelser i bagaget är inte oväntat. Men för en del av dem har situationen blivit värre under asylprocessen. Brister i vårdkedjan har inte fångat upp deras behov av vård och stöd.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Underlaget till rapporten bygger på samtal med 145 barn och unga mellan fem och 18 år, boende på olika platser i Sverige. BO har också ställt frågor till skolsköterskor och till sjuksköterskor på barnavårdscentraler.
–  Det finns brister i vårdkedjan och kompetens om kris och trauman. Det handlar om dålig organisation, brist på tolkar och bristande samverkan mellan olika aktörer, men också om ren diskriminering när andra regler och normer appliceras för nyanlända, slår BO fast i rapporten.

I rapporten framgår att nästan var tredje skolsköterska anser att nyanlända barn har sämre tillgång till vård än andra barn. Drygt två tredjedelar av skolsköterskorna tycker inte att de har tillräckligt med tid för arbetet.

Förvägrats vård

Många av de unga vet heller inte om att de har rätt till vård och en del har förvägrats vård. Andra har fått information från vuxna om att de inte har rätt till vård för att de inte har uppehållstillstånd eller inte har nödvändiga tillstånd – något som Barnombudsmannen ser mycket allvarligt på. 
– Vi har tidigare sett att det brister i informationen för barn i allmänhet och det är klart att det blir en svårare väg för ensamkommande som saknar kontakter i det svenska samhället, säger Fredrik Malmberg.
Fredrik Malmberg betonar vikten av att barn och unga får hjälp och stöd i tid för att problemen inte ska växa. För den som har med sig traumamatiska upplevelser i hemlandet och svåra minnen från flykten till Sverige kan uppbrott från skola och vänner förvärra situationen. Enligt rapporten är ovisshet och rädsla för ett avslag på asylansökan faktorer som påverkar oron starkt.

Desperation bland unga

Larmen om den desperation som breder ut sig bland ensamkommande sedan reglerna kring uppehållstillstånd skärpts och osäkerheten kring deras framtid ökat är ett tecken på det.
– Det är oerhört viktig med trygghet och tydliga rutiner när man varit med om svåra saker, säger Fredrik Malmborg.
Efter att rörelsen Vi står inte ut berättat om att ensamkommande i slutna grupper på sociala medier planerar att begå självmord har BO kallat till sig Migrationsverket, IVO och Socialstyrelsen till ett möte under onsdagen.
– Den bild vi sett i rapporten och uppgifterna vi fått om självmord är mycket allvarliga. Då krävs det att myndigheter agera skyndsamt, säger Fredrik Malmborg.

Följa upp rapporten

Under torsdagen kommer BO att följa upp sin rapport om vad som bör göras för förbättra vården för nyanlända. De vill bland annat att Socialstyrelsen ska ta fram nationella riktlinjer för elevhälsan och hur de ska agera vid psykisk ohälsa.
BO efterlyser också bättre information om vilken hjälp barn och unga har rätt till och vill införa en barnlots i varje landsting att se till att alla hittar rätt i vårdkedjan. 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.