De nya områdena är Grantorp/Visättra i Flemingsberg i Huddinge kommun och Fisksätra i Nacka, som nu bedöms som utsatta områden, samt Valsta i Sigtuna som bedöms som ett riskområde. Samtliga ligger i Stockholms län.
Rannebergen i Göteborg och Klockaretorpet i Norrköping lämnar däremot listan efter en positiv utveckling.
Därtill lämnar tre områden den allvarligaste kategorin särskilt utsatt område och klassas i stället som riskområde, vilket är mellannivån av de tre klassificeringarna. Det handlar om Karlslund i Landskrona, Araby i Växjö och ett område kring Tynnered i Göteborg, enligt ett pressmeddelande från polisen.
Positiva tendenser
Polismyndigheten vill ännu inte kommentera de enskilda områdenas utveckling. Enligt ett regeringsuppdrag ska polisen redovisa en uppdaterad lista senast den 1 december i år.
Linda H Staaf, chef för underrättelseenheten vid polisens nationella operativa avdelning (Noa), säger till TT att även om antalet områden totalt blivit fler, från 60 vid förra bedömningen till dagens 61, så finns positiva tendenser.
– När det gäller de särskilt utsatta områdena har det gått i en positiv riktning. Det är en majoritet av områdena som går i en riktning med positiva tendenser. Men övergripande skulle jag säga att vi absolut har fortsatta utmaningar.
Hon kan ännu inte säga vad det kommer att innebära i form av ökade eller minskade resurser i de områden som nu debuterar, avancerar eller rör sig i positiv riktning på listan.
– Det här arbetet ligger till grund för resursfördelningen. Vi ska återkomma successivt när det gäller resurser och hur de fördelas, säger Linda H Staaf.
Överger inte
TT: Finns det en risk om ett område försvinner från listan att polisen tappar fokus där och utvecklingen vänder igen?
– Det är ju alltid en balansgång vart polisen behöver lägga sina resurser mest. Vi behöver ju finnas där vi behövs bäst för att motverka kriminalitet. Men jag ska vara väldigt noga med att säga att vi inte överger ett område även om det inte bedöms som utsatt längre.
Linda H Staaf säger att listan, eller kartläggning och bedömning som polisen föredrar att kalla den, varit ett effektivt hjälpmedel sedan den först introducerades 2015.
– Det har gett resultat, det ser vi. Vi ser en övergripande skillnad i dag jämfört med för fem år sedan i flera områden.
Fakta: Första listan 2015
Polisens första lista över utsatta områden publicerades 2015, som ett sätt att underlätta fördelningen av resurser i landet. Enligt polisen ökar lägesbilden "förutsättningarna för att skapa trygghet och säkerhet för allmänheten".
I den senaste lägesbilden som publicerades 2019 fanns 60 områden med på listan, med en total befolkningsmängd på omkring 550 000 personer. Det motsvarar ungefär 5 procent av Sveriges befolkning, men enligt polisen har en stor del av problematiken kring de grova våldsuppgörelserna sin grund i områdena.
Exempelvis är det åtta gånger så vanligt att dödligt våld sker inom konflikter i den kriminella miljön i dessa områden jämfört med övriga, relaterat till befolkningens storlek, enligt Brottsförebyggande rådet.
Fakta: Utsatta områden
Polisen delar in Sveriges utsatta områden i tre kategorier.
Utsatt område: Karaktäriseras av låg socioekonomisk status där de kriminella har en inverkan på lokalsamhället. Kan vara hot och utpressning, men även våld på gator och torg och öppen narkotikahandel. Läget anses allvarligt.
Riskområde: Är ett utsatt område, men når inte riktigt upp till definitionen av att vara särskilt utsatt. Läget anses alarmerande.
Särskilt utsatt område: Här är det "svårt eller nästintill omöjligt" för polisen att fullfölja sitt uppdrag. Systematiska hot och våldshandlingar mot vittnen och målsägare i området. Även parallella samhällsstrukturer, extremism och hög koncentration av kriminella. Läget anses akut.
Källa: Polisen