- Hon kan inte tillkännage att hon ska väcka åtal för då skulle hon bryta mot svensk lag, säger Assanges svenske advokat Per E Samuelson till TT.
Besked om åtal kan nämligen lämnas först sedan försvarare och misstänkt slutdelgivits – tagit del av förundersökningen i sin helhet och fått möjlighet att komma med synpunkter. Det har inte skett.
Kräver hävd häktning
Att åklagarna måste lämna besked om häktningen beror på att Per E Samuelson i början av maj lämnade in ett nytt yrkande till tingsrätten om att häktningen av Assange ska hävas.
- Min bestämda uppfattning är att vi stärkt vår sak efter förhören och att åklagarna inte längre kan se fram mot en fällande dom, säger Per E Samuelson.
Wikileaksgrundaren Assange hördes i november 2016 på Ecuadors ambassad i London. Där har han befunnit sig sedan 2012 av rädsla för att en utlämning till Sverige skulle innebära att han lämnas vidare till USA – där han retat upp Washington genom Wikileaks publiceringar av tusentals militära och diplomatiska dokument
USA vill fängsla
Ett annat skäl till att Per E Samuelson vill ha häktningen hävd är att USA nu öppet deklarerat att man har för avsikt att fängsla Assange.
- Sverige har nu – när det finns ett bevisat hot från USA – en skyldighet att se till att han kan använda sin politiska asyl på ett anständigt sätt och inte bara inne på ambassaden, säger Per E Samuelson.
I teorin skulle Assange kunna ta sig till Ecuador.
Ökar USA:s möjligheter
Men saken är komplicerad.
Å ena sidan; om häktningen hävs slutar den europeiska arresteringsordern på Assange att gälla och han kan lämna ambassaden utan risk för att brittisk polis griper honom å Sveriges vägnar.
Å andra sidan skulle det öka möjligheterna för USA att få honom utlämnad.
- Så länge det finns en svensk arresteringsorder så har den enligt brittisk lag företräde, säger Per E Samuelson.
Hur mycket USA står i startgroparna för att snabbt agera är oklart.
- Det finns i alla fall ingen officiell information från brittiska myndigheter om att USA skulle ha ansökt om att få Assange utlämnad, säger Per E Samuelson.
Kräver "stor nyhet"
Från åklagarhåll sparar man på informationen till fredagens pressträff som kommer att hållas vid lunchtid.
- Man kommer att berätta om den fortsatta handläggningen, så det är inte bara häktningsfrågan, lyder det kortfattade beskedet från Åklagarmyndighetens informationsdirektör Karin Rosander.
Per E Samuelson anser att överåklagare Marianne Ny "måste komma med någon stor nyhet" när hon nu kallar till presskonferens.
- Antingen lägger hon ner hela fallet eller så fortsätter hon utredningen med Assange på fri fot, säger han.
Fakta: De svenska brottsmisstankarna
Vid ett Sverigebesök i augusti 2010 blev Julian Assange misstänkt för sexualbrott mot två kvinnor. Han häktades i november 2010 i sin frånvaro.
Efter diverse rättsliga turer tog Assange sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London 2012 och beviljades asyl.
Svenska åklagare hade i flera år ambitionen att Assange skulle höras i Sverige.
I mars 2015 meddelade överåklagare Marianne Ny att hon ville förhöra honom i London. Detta sedan hon kritiserats av Svea hovrätt hösten 2014 för att inte leva upp till skyldigheten att driva förundersökningen framåt.
Först i november 2016 kom förhören till stånd, ledda av ecuadorianska åklagare.
De misstänkta brotten mot en av kvinnorna – olaga tvång och två fall av sexuellt ofredande – preskriberades i augusti 2015.
Den fjärde brottsrubriceringen – misstänkt våldtäkt – preskriberas i augusti 2020.
