Hur många väljare det handlar om varierar beroende på vilken opinionsundersökning som ligger överst på näthinnan. Forskningen visar dock tydligt att gruppen som bestämmer sig under den absoluta valspurten blir allt större. Vid valet 2014 bestämde sig var tredje väljare den sista veckan före valet.
Rationellt att vänta
Men det är fel att sätta stämpeln osäkra på alla dessa människor, påpekar Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statskunskap vid Göteborgs universitet. Hans poäng är att dagens samhälle bygger på information och alla som följer bevakningen av valrörelsen vet att informationen når toppnivån under den här veckan.
- Vad det handlar om är i många fall politiskt kunniga och intresserade människor. Det är en ny typ av väljare som växer fram och som tycker det är rationellt att vänta för det kan ju dyka upp ny information, påpekar han.
- Om det handlat om företagsledare som fattade viktiga beslut utan att ha tillgång till all information så hade vi tycket att de var dumma i huvudet. Men väljarna kan vi kalla för både osäkra och villrådiga.
Det finns inget i forskningen som stödjer tanken på att den här väljargruppen i någon större utsträckning skulle hoppa på ett vinnartåg i form av partier som haft medvind i de senaste opinionsundersökningarna.
Jagar inte vinnartåg
- När vi gör analyser av den typen av medgångseffekter brukar det lika ofta dyka upp rakt motsatta resultat, att många väljer att rösta på underdogs, alltså partier som går ner i opinionen men som man tycker ska vara starkare.
Vad forskningen däremot visar är att gruppen avvaktade oftast håller sig inom samma partiblock.
- De flesta har en uppsättning partier som de överväger och den valmenyn består ofta av partier som är grannar inom blocken, säger Henrik Ekengren Oscarsson.