Äggstockscancer beskrivs som cancerform med ett smygande förlopp, utan tidiga symtom.
Eftersom cancern ofta upptäcks sent är prognosen ofta dålig. Varje år får omkring 700 kvinnor i Sverige diagnosen.
Äggledare på kvinnor som ska steriliseras kan redan i dag tas bort genom så kallad opportunistisk salpingektomi som används inom gynekologisk kirurgi vid sjukliga förändringar.
Marginell skillnad
Men hittills har det inte varit klart om titthålsoperationen kan leda till fler komplikationer jämfört med om äggledare klipps av.
Skillnaderna har enligt forskningsgruppen varit marginella.
Närmare 1 000 kvinnor som skulle steriliseras via titthålskirurgi deltog i studien. 499 fick sedvanlig sterilisering där äggledarna klipptes av och 473 fick genomföra en utökad operation där äggledarna opererades bort.
I gruppen vars äggledare togs bort fick drygt 8 procent någon komplikation, såsom urinvägsinfektion och sårinfektion, inom åtta veckor efter ingreppet.
I gruppen som fick den andra typen av sterilisering var motsvarande siffra drygt 6 procent.
"Detta klassas i sammanhanget som en accepterad skillnad, utan klinisk betydelse", står det i ett pressmeddelande från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
"Stor vinst"
Studien är publicerad i The Lancet Regional Health – Europe.
"Varje fall av äggstockscancer vi kan undvika är en stor vinst för samhället och för kvinnorna som annars hade drabbats. Att operera bort äggledare vid sterilisering skulle kunna ge möjlighet att förebygga många nya cancerfall", säger överläkaren inom gynekologi Annika Strandell, docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i pressmeddelandet.
Rättad: I en tidigare version uppgavs fel delar av könsorganet som ska opereras i rubriken och bildtexten.