Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/2

Ny rapport om T-celler tyder på högre immunitet

En rapport från Karolinska Institutet visar att fler människor än väntat kan ha utvecklat immunitet mot covid-19, även om man inte har antikroppar. Detta på grund av kroppens T-celler – vita blodkroppar som dödar virusinfekterade celler.

Resultat från en forskningsrapport som gjorts på Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset visar att virussmittade som upplevt milda symptom kan ha utvecklat vad som kallas för T-cellsimmunitet, trots att kroppen ej utvecklat antikroppar.

Fakta: T-celler

T-celler är vita blodkroppar som specialiserar sig på att identifiera och döda virusinfekterade celler.

– Antikroppar är som små missiler som binder till och neutraliserar fria viruspartiklar. T-celler attackerar istället fabrikerna som släpper ut viruspartiklarna, säger Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Centrum för Infektionsmedicin på Karolinska Institutet, och delansvarig huvudförfattare till rapporten.

Slutsatsen som forskarna dragit av rapporten, som omfattat 200 personer, är att immuniteten bland svenskarna sannolikt är större än vad man tidigare anat när man endast haft antikroppstester till sitt förfogande som statistiskt stöd.

Något som bäddar för frågan – kan Sverige i större omfattning testa för T-cellsimmunitet, på liknande sätt som antikroppstester görs?

– Det är frågan som alla ställer. Det tråkiga svaret är – nej, det går inte. Det är en mer avancerad operation än antikroppstester, och betydligt svårare att genomföra både teknologiskt och metodologiskt, säger Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Centrum för Infektionsmedicin på Karolinska Institutet, och delansvarig huvudförfattare till rapporten.

LÄS MER: Antikroppstester riskerar bli en besvikelse

– En av utmaningarna är att man måste isolera T-cellerna, vilket måste ske i särskilda laboratorier och som kräver en avancerad teknologi för att läsa av. I antikroppstester så handlar det bara om att separera blodkroppar från blodplasma, vilket görs av en centrifug.

Hans-Gustaf Ljunggren och forskningsteamet bakom rapporten ska framöver verifiera och studera ett större material: ”Vi söker det okända, men hoppas kunna se fortsatt immunitet i uppföljningar med patienter. ” Bild: Ulf Sirborn
Hans-Gustaf Ljunggren och forskningsteamet bakom rapporten ska framöver verifiera och studera ett större material: ”Vi söker det okända, men hoppas kunna se fortsatt immunitet i uppföljningar med patienter. ” Bild: Ulf Sirborn

Skillnader mellan T-celler och antikroppar

En annan fråga som studien väckt är hur långvarig T-cellsimmunitet egentligen är. Något som Hans-Gustaf berättar är omöjligt att svara på, då covid-19 endast funnits i några månader.

– Det närmsta man kan komma en spekulation är är att titta på den tidigare SARS-epidemin från början av 2000-talet, vilket likt dagens pandemi var ett coronavirus.

– Tittar man på de individer som fick positiva antikroppssvar så kvarstod de i två till tre år. Däremot så finns det fortfarande kvar individer med T-celler i dag.

LÄS MER: Färre än väntat har antikroppar – igen

T-cellsimmunitet eller flockimmunitet?

Flockimmunitet har under längre tid diskuterats som en potentiell lösning på pandemin. Den önskade siffran som experter talat om har legat mellan 50-70%, men statistiken från antikroppstester visar betydligt lägre procentsatser.

– Det som är mest spännande är att data visar en större immunitet än tidigare antikroppsstudier gjort. Folkhälsomyndigheten har tagit fram egna modeller som inte stämt överens med verkligheten på grund av de låga antikroppssvaren, där immuniteten borde varit dubbelt så stor och därav förklaringen till nedgången av antalet sjuka.

LÄS MER: Tom Britton: Då uppnår Göteborg flockimmunitet

En lucka mellan modell och verklighet som rapporten från Karolinska Institutet möjligtvis täpper igen. Nästan dubbelt så många av de testade visade upp T-cellsimmunitet i jämförelse med antikroppar.

Kan smittspridningen avta om 50-70% av befolkningen utvecklar T-cellsimmunitet istället för antikroppar?

– I princip så tror jag det. Det är säkert bäst att ha både antikroppar och T-cellsimmunitet, men all immunitet är bättre än inget. Även om man bara har lite av en immunitet så hjälper det kroppen.

Rapporten har ännu inte hunnit sakgranskas av andra forskare inom fältet. I väntan på detta så finns artikeln publicerad på en preprintserver(se faktaruta).

Vad är en preprintserver?

Vetenskapliga artiklar inom medicinområdet genomgår vanligen peer review, det vill säga granskas av forskarkollegor innan publicering i en vetenskaplig tidskrift.

Denna process kan ta relativt lång tid, ibland flera månader, och därför publiceras en mycket stor del av covid-19-forskningen på en preprintserver som ett första steg.

Kunskapsutvecklingen sker snabbt när det gäller det nya coronaviruset och covid-19. För att samhället ska kunna agera på ny kunskap så behöver informationen göras tillgänglig för vetenskapssamhället, myndigheter och allmänheten så snart som möjligt.

Det finns många olika preprintservrar inom olika forskningsfält och där publiceras vanligen en första version av forskarnas vetenskapliga artikel.

Nackdelen med att en artikel bara finns tillgänglig på en preprintserver är att det då är svårare för en lekman att bedöma forskningens kvalitet.

(Källa: Karolinska Institutet)

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.