Ett samhälle fritt från narkotika. Det är den svenska narkotikapolitikens övergripande mål. Men vägen dit har blivit allt längre, visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) som har undersökt hur den svenska narkotikamarknaden ser ut.
Mycket har hunnit förändrats sedan de senaste liknande rapporterna publicerades för nästan 15 år sedan. Brå skriver att narkotikamarknaden har genomgått en professionalisering och pekar framförallt på tre saker:
• Införseln av narkotika har underlättats.
Smugglingen har blivit både mer effektiv och storskalig. Bland annat genom att svenska kriminella har bosatt sig i centrala transitländer som Spanien och Nederländerna. Därifrån köper de upp partier med cannabis, kokain, amfetamin och narkotikaklassade läkemedel och koordinerar sedan transporten till Sverige, bland annat genom den legala lastbilstrafiken.
• Revir har etablerats.
Kriminella nätverk vill tydligare styra narkotikamarknaden på vissa geografiska platser. Brå skriver att systemet påminner om franchiseförsäljning, där enskilda entreprenörer betalar pengar och måste följa regler för att få sälja droger.
• Bättre tillgänglighet för köparna.
Nya försäljningsplatser har etablerats på internet, samtidigt som sociala medier och krypterade appar har förenklat kundkontakten för gatusäljarna. Det har också blivit vanligare med utkörning av narkotika och överlåtelser via posten.
LÄS MER:745 kokainköpare identifierade – polisen förbereder hembesök
Heroin sticker ut
Hur mycket narkotika som kommer in till Sverige är svårt att bedöma skriver Brå. Merparten av den insmugglade narkotikan upptäcks inte av myndigheterna. En tjänsteman exemplifierar med att berätta om hur kriminella kommunicerat om ett beslag i en krypterad chatt:
”Han skrev: ’Vi har varit i Sverige två gånger den här månaden och det har inte varit något problem. Det är första gången på fem år som vi blir stoppade’. Och de här hundratals kilona som han blir av med garvar han mest åt: ’jaja, sånt händer’.”
Heroin är en drog som inte ingår i de flesta säljares utbud. En säljare förklarar:
”Man vill inte ha kontakt med sånt, för det är så jobbiga människor. Det beror också på polisens fokus, att en liten mängd ger betydligt högre straff, det har jag sett. Det är det inte värt. Sen kan man inte sälja kvantiteter, man får inte ut några mängder.”
Heroin säljs främst på allmänna platser, exempelvis i anslutning till Nordstan, och anses domineras av västafrikanska nätverk utan större lokal förankring. En intervjuad polis berättar hur knarkkurirer används som förbrukningsvaror:
”Där tar det ju aldrig slut på personer, det spelar ingen roll hur många du tar, det kommer bara en ny. Och ingen pratar. Jag har träffat flera och de sitter bara och tittar ner i golvet. Jag vet inte vad ledarna har för hållhakar på dem.”
LÄS MER:Efter stora kokaintillslaget: Köparnas ursäkter, bortförklaringar och ånger
"Du har aldrig paus på kunder”
Många av de kriminella i rapporten vittnar om att efterfrågan är större än utbudet och att deras arbetsdagar kan vara upp mot 16 timmar långa:
”Det finns ju telefoner som kanske har 50 träffar om dagen. Du åker från kund till kund. Du har aldrig paus på kunder, aldrig någonsin är det en endaste timme eller ens minut som du inte har en träff du kör till”.
Flera personer säger att de vill ha ett annat liv. En intervjuad säger att avhopparprogrammen är viktiga, men att det ändå kan vara svårt att ”gå från att vara top dog till att bli städare”.
Fakta: Den svenska narkotikamarknaden
Brås studie om narkotikamarknader ska ge en bred nulägesbild av narkotikabrottslighetens aktörer och organisationsformer i Sverige.
Rapporten baseras på en genomgång av underrättelsedokument, förundersökningar om narkotikabrott och narkotikasmugglingsbrott samt intervjuer.
Brå har också bearbetat och analyserat kvantitativa uppgifter från polisens underrättelsekartläggningar av Darknetköpare, försäljning på Darknet och öppen gatuförsäljning i socialt utsatta områden.
Källa: Brå
