Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar budgetnyheter.
Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar budgetnyheter. Bild: Henrik Montgomery/TT

Ny myndighet spindel i nätet mot välfärdsbrott

En ny myndighet ska sköta och öka kontrollen av utbetalningar från välfärdssystemen, föreslår regeringen.
– Det handlar om att bekämpa fusk och välfärdsbrottslighet var än det dyker upp, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Flera myndigheter som redan finns ska därutöver få mer pengar för att bekämpa fel och fusk och för att förstärka arbetet mot arbetslivskriminalitet.

– Det här paketet kommer att leda till fler razzior på våra byggarbetsplatser och restauranger, säger finansministern vid en pressträff.

Det handlar sammantaget om tillskott på nära 200 miljoner kronor för nästa år. Förslagen ingår i regeringens budgetproposition för 2022. För år 2023 ökar satsningen till omkring 230 miljoner kronor och för år 2024 till cirka 300 miljoner kronor.

Även åtgärder för "ordning och reda på vägarna" ingår, enligt regeringen.

Ny myndighet

Den nya myndigheten föreslås inleda sin verksamhet under 2023. Först framåt 2026 ska den vara fullt utbyggd. En organisationskommitté ska förbereda starten och samtidigt ska regeländringar som krävs utredas.

– Det behövs lite tid för att bygga upp den här myndigheten, säger Magdalena Andersson om varför regeringen inte följer det utredningsförslag som kom i juni förra året och som föreslog start 2022.

– Det är en jättestor omläggning, det är viktigt att veta vad man gör och det får inte bli fel, säger finansministern.

Uppdraget blir att motverka fusk och utbetalningar genom "systemövergripande analyser av utbetalningar från välfärdssystemen". Myndigheten får även i uppgift att vara den som betalar ut statliga ersättningar som andra myndigheter har beslutat om, till exempel Försäkringskassan.

Var myndigheten ska ligga och vad den ska heta är inte bestämt. Det blir initialt bara statliga utbetalningar, inte kommunala, som sköts av myndigheten.

– Försöker du på olika sätt fuska eller få pengar på felaktiga grunder ska du mötas av stenhårda kontroller, men också straff, säger Magdalena Andersson.

Den som får ersättning från systemen ska få det på ett och samma konto, ett transaktionskonto som den nya myndigheten ska hålla i. Syftet är att det ska bli lättare att upptäcka om en person eller företag felaktigt får flera olika ersättningar samtidigt, något som är svårt med dagens ordning.

Kristdemokraterna välkomnar förslagen, men saknar viktiga delar och kraft.

– Det finns inga konkreta åtgärder för hur utbytet av information mellan myndigheter ska bli bättre, till exempel, säger Andreas Carlson, rättspolitisk talesperson för KD.

– Regeringens saktfärdighet gör att vi tappar tid, säger Carlson och framhåller att det innebär ytterligare miljarder som förloras i systemen.

Fler kontroller

De pengar som satsas på redan befintliga myndigheter ska bland annat användas för att stärka samverkan mot arbetslivskriminalitet och förstärka kontrollen av arbetsmiljön genom utökad tillsyn, enligt förslaget.

Pengar avsätts även för att myndigheter ska kunna göra fler kontroller för att upptäcka och stoppa oseriösa aktörer i välfärden.

Med på pressträffen fanns även Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande i Uppsala.

– Det finns en tydlig koppling till den organiserade brottsligheten, till skjutningar och andra problem i våra kommuner.

Staten i ryggen

Uppsala klarar inte att hantera problemet själv.

– Vi behöver staten i ryggen, vi behöver tydlig lagstiftning, säger Pelling.

Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads – som också deltog – säger att vittnesmålen är många om problem med välfärdsbrott i byggbranschen.

– Företag och många politiker har allt för länge sett mellan fingrarna, säger han.

Från vänster: Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads, finansminister Magdalena Andersson (S) och Erik Pelling, kommunstyrelsens ordförande i Uppsala, under måndagens pressträff i Rosenbad.
Från vänster: Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads, finansminister Magdalena Andersson (S) och Erik Pelling, kommunstyrelsens ordförande i Uppsala, under måndagens pressträff i Rosenbad. Bild: Henrik Montgomery/TT

Fakta: Dessa myndigheter ingår i satsningen

Följande 13 myndigheter föreslås få tillskott för arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar, skattebrott, bidragsbrott, arbetslivskriminalitet, penningtvätt och finansiering av terrorism:

Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Inspektionen för vård och omsorg, Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Finansinspektionen, Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland, Polismyndigheten, Spelinspektionen, Fastighetsmäklarinspektionen samt Transportstyrelsen.

Källa: Regeringskansliet

Fakta: Presenterade budgetförslag

Hittills presenterade förslag inför budgetpropositionen för 2022:

Sänkt skatt (skattereduktion) på förvärvsinkomst, 7 miljarder

Sänkt skatt för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning, 2,6 miljarder

Skattereduktion på avgift till a-kassan, 0,8 miljarder

Ökat vägunderhåll ute i landet, 750 miljoner

Mer till utbyggnad av bredband, 500 miljoner

Ökade möjligheter till pension i förtid för personer över 60 år (ingen kostnad angiven)

Höjt tak för bostadstillägg för pensionärer (ingen kostnad angiven)

Slopad reklamskatt, 45 miljoner

Källa: Regeringskansliet

Rättad: En tidigare version av faktarutan innehöll en felaktig uppgift om landsbygdsprogrammet.