Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Bild från en norsk rättssal. Anonyma vittnen är tillåtet i Norge sedan 2001. Arkivbild

Norge: Anonyma vittnen tillåtet – men ovanligt

Svårutredda våldsbrott tynger det svenska rättsväsendet. Ett problem är att många tvekar inför att vittna, av rädsla för repressalier. De som anser att lösningen är anonyma vittnen pekar ofta mot Norge, där vittnen kunnat förhöras anonymt sedan 2001. Men där har möjligheten använts mycket sällan.

Det började med en konststöld. När Edvard Munchs målning Skriet stals från Nasjonalgalleriet i Norge 1994 fick den norska polisen hjälp av brittiska hemliga agenter. De ville senare inte vittna under sina riktiga namn, och därmed förstöra den under cover-identitet som de ägnat år åt att bygga upp.

Högsta domstolen i Norge konstaterade dock att agenterna enligt norsk lag skulle vara tvungna att vittna under sina riktiga namn. Det här ledde till en politisk debatt, som landade i att Norge 2001 införde möjligheten att förhöra vittnen anonymt. Men på de arton år som gått har det inte använts särskilt ofta.

- Egentligen har det kanske använts överraskande sällan. Det är nog för att reglerna är rätt komplicerade att följa, säger åklagaren Stein Vale vid Oslo statsadvokatembeter.

Såg narkotikabrott

Stein Vale känner till två fall där poliser vittnat anonymt. Han har också själv drivit ett fall där en kvinna som råkat bli vittne till ett grovt narkotikabrott inte ville uppge sin identitet. Hon satt i ett angränsande rum under förhöret vid förhandlingen, så att rätten bara hörde hennes röst.

- Hon hade en bror som varit djupt involverad i narkotikakretsar och som hade avrått henne från att vittna, för att hon annars kunde räkna med repressalier. Så hon hade en önskan om att få vara anonym, säger Vale.

Reglerna i Norge säger att den tilltalades advokat kan välja om hen vill veta identiteten på vittnet eller inte.

- Och de flesta kloka försvarare väljer att inte veta, så att de har samma information som den tilltalade. De kan ställa sig i en vansklig situation om de väljer att få veta identiteten, säger Stein Vale.

- Kravet är ju att man ska ha möjlighet att förhöra vittnet som tilltalad. Och det har man ju fullt ut, även om man inte vet identiteten. Så jag har egentligen inga allvarliga betänkligheter med den här ordningen, fortsätter han.

Vittne med förklädnad

Advokatforeningen, Norges motsvarighet till svenska Advokatsamfundet, var emot anonyma vittnen när det infördes och är det i grund och botten fortfarande. Huvudskälet är att det försvårar genomförandet av ett gott korsförhör när man inte får veta vem personen man frågar ut egentligen är, säger generalsekreteraren Merete Smith.

- Samtidigt har vi förståelse för att det kan finnas situationer där det kan vara svårt att uppge sin identitet. Det är viktiga hänsyn som står emot varandra, säger hon.

Det finns dock mer eller mindre bra sätt att använda sig av anonyma vittnen på, tycker Smith. Att ha med ett vittne på videolänk, som bär någon förklädnad för att minska risken för identifikation, kan fungera bra.

- Men om du bara ringer upp ett telefonnummer och någon människa svarar i andra änden som du inte vet vem det är, inte kan namnet på eller inte kan se – det är vanskligt, säger Merete Smith.

Polis infiltrerar

I Sverige vill flera riksdagspartier att frågan om anonyma vittnen ska utredas. Även riksåklagaren har sagt att en utredning kanske måste till, för att få fler att vittna.

Även om det sällan används hävdar Stein Vale att anonyma vittnen är ett viktigt verktyg i brottsbekämpningen.

- I många situationer så vet den tilltalade redan vem vittnet är. Utifrån bevisningen kan de räkna ut att det bara kan vara en specifik person. Men som i mitt fall, där det handlade om en kvinna som bara råkade bli vittne, är det ett bra exempel på när det kan vara till nytta, säger han, och fortsätter:

- Det är det också när polisen infiltrerar miljöer och på så sätt får fram bevis, så att de kan bevara sin anonymitet och fortsätta med den typen av arbete.