Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Många av de rör som ska användas till Nordstream 2 lagras i Karlshamn. Arkivbild.

Nordstream kan dras vid Österlen

Danmark tvekar fortfarande, men nu har gasledningen Nordstream 2 börjat byggas i svensk ekonomisk zon. Trots flera regeringars oro har rör redan lagts längs nästan en tredjedel av de 1 200 kilometer ledningen ska sträcka sig.

Rörläggningsskeppet Solitaire har flyttats från finländska vatten och nu lagt de första rören i Sveriges ekonomiska zon i Östersjön, rapporterar P4 Blekinge.

Med ekonomisk zon menas vatten utanför svenskt territorium, men där Sverige fortfarande har vissa rättigheter.

Det är ett rysklett projekt, som syftar till att öka Rysslands export av fossil gas till Västeuropa. Men därmed skulle det beröva Ukraina – som hyser viktiga landbaserade transitledningar – stora inkomster, och kunna göra landet ännu mer sårbart för rysk aggression, befarar politiker i EU.

I Östersjön berör bygget i första hand fem länder; Ryssland, Finland, Sverige, Danmark och Tyskland.

Nära Österlen

Misstänksamhet mot Rysslands avsikter har dock bidragit till att Danmark ännu inte godkänt ledningen – vilket gör att den kan hamna ännu närmare svensk kust.

Enligt den ursprungliga planen skulle ledningen gå genom den danska sfären sydöster om Bornholm. Men eftersom det danska godkännandet dröjt har Nordstream-konsortiet även sökt tillstånd för en dragning mellan den danska ön och Skåne. Den skulle då gå ungefär en landmil ut från Österlens kust.

Och danska TV2 rapporterar att eftersom det är internationellt vatten kan Danmark inte säga nej till den dragningen, förutom av miljöskäl. Några större sådana har inte hittats, enligt konsultföretaget Rambölls redogörelse i Rönne i november.

Politiskt obehag

Nordstream 2:s öde kan därmed komma att avgöras av Angela Merkels efterträdare som förbundskansler i Tyskland, skriver forskaren Constanze Stelzenmüller i ett inlägg i The Financial Times.

Den nya CDU-ledaren Annegret Kramp-Karrenbauer har kritiserat gasledningen. Och enligt Stelzenmüller har hon två möjligheter att stoppa den. "Berlin kan böja sig för USA:s sanktioner. Eller sluta blockera EU-kommissionens försök att applicera unionens konkurrensregler".

Men båda dessa alternativ lär medföra avsevärt politiskt och ekonomiskt obehag, enligt den tyska forskaren.

Rättad: I en tidigare version fanns ett fel om sjöterritoriets gräns. Det fanns också en felaktig uppgift i faktarutan om gasledningens ägare.