På måndagen hölls en debatt i Almedalen under rubriken "Trygga räkan". En lång rad olika intressenter satt i panelen som frågades ut av Alexandra Pascalidou.
Världsnaturfonden gav Nordhavsräkan rött ljus i februari och naturvårdschefen Peter Westman inledde med att förklara varför:
- Just nu tycker vi inte att man ska köpa Nordhavsräkor. Beståndet har gått ned med 50 procent på tio år.
Trots förbud kastades cirka 30 procent av fångsten överbord så sent som 2012. Hanteringen av de oönskade småräkorna har aktualiserat frågan om ökad kontroll av fångsten.
- Vi ska se till att det inte sker någon utkastning till havs. I det förslag vi lämnat till regeringen är det mest kostnadseffektiva sättet kameraövervakning, säger Björn Risinger, generaldirektör på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Men från fiskarnas håll är kameror inget bra alternativ.
- Det är lätt att säga att det inte finns kontroll, men det gör det. Det är svårt att fuska i dag. När det gäller kameror så undrar jag däremot hur många som vill övervakas på sin arbetsplats, säger Peter Olsson, fiskare från Smögen och representant för fiskareföreningen Norden.
Han beskriver rödlistningen av räkan som ett hårt slag mot räkfiskarna. Priserna har sjunkit samtidigt som många fiskare gjort stora investeringar i selektiva redskap – exempelvis nät som släpper igenom småräkorna. För att rädda näringen ser han egentligen bara en lösning just nu – att fiskarna får sälja sina fiskerätter.
- Händer det inget i den frågan snart så tror jag vi kan vänta minst ett tiotal konkurser inom det närmsta året. Samtidigt behövs spärrar i handeln med kvoterna så att inte de stora kan köpa upp de små längs hela Bohuskusten, säger han.
På HaV utreder man nu hur sill- och makrillfisket påverkats av möjligheten att sälja kvoter. När det är klart i slutet av året kan det komma ett liknande förslag även för räkfisket.
- Jag hoppas att vi ska kunna hantera det här snabbt. Det är ett arbete som pågår, säger Björn Risinger.
Den ideella organisationen MSC, Marine stewardship council, som tagit fram en miljömärkning för fisk, arrangerade räkdebatten. Verksamhetschefen Minna Epps passade på att påminna om att det finns frysta miljömärkta Nordhavsräkor och att de svenska räkfiskarna påbörjat en granskning för att bli certifierade.
Och miljöcertifieringen kan bli avgörande, inte bara för räkbeståndet utan även för räkfiskarnas konkurrenskraft i framtiden. Som ett exempel gick Axfood, med livsmedelskedjorna Willys och Hemköp, i går ut med målet att enbart sälja grönlistat i fiskdisken senast år 2020.
- Det är en lång process och den kostar. Men det kommer att gå. Jag tror att vi kan få en certifiering för Nordhavsräkan inom ett år, säger Peter Olsson.
Fakta: Rödlistning
I februari presenterade WWF (Världsnaturfonden) sin årliga Fiskguide. En av nyheterna var att de svenska räkorna fanns bland de arter som fick rött ljus.
Nordhavsräkan fick rött ljus överallt utom i Barents hav.
Orsakerna var dåliga beståndsuppskattningar, risk för överfiske, dumpning av små räkor i havet, otydlig förvaltning och kontroll.
Även Greenpeace och Internationella havsforskningsrådet (ICES) har fördömt de metoder som svenska räkfiskare använder sig av.
