Emmanuelle Charpentier och Jennifer A Doudna har upptäckt ett av genteknikens skarpaste verktyg: gensaxen Crispr/Cas9. Med hjälp av den kan forskare med hög precision förändra arvsmassan i djur, växter och mikroorganismer. Tekniken har revolutionerat de molekylära livsvetenskaperna, bidrar till nya cancerterapier och kan göra verklighet av drömmen om att bota ärftliga sjukdomar.
– Det finns en enorm kraft i gensaxen, som angår oss alla. Den har inte bara revolutionerat grundvetenskapen, utan även växtförädlingen och kommer att leda till nyskapande medicinska behandlingar, säger Claes Gustafsson, ordförande för Nobelkommittén för kemi, i ett pressmeddelande.
Tidigare Umeåforskare får Nobelpriset
Emmanuelle Charpentier har koppling till Sverige. Hon var verksam vid Umeå universitet när hon utvecklade metoden i början av 2010-talet. Charpentier publicerade upptäckten 2011.
Samma år inledde hon ett samarbete med Jennifer A Doudna, en erfaren biokemist med stor kunskap om RNA. Tillsammans lyckades de få gensaxen att fungera i ett provrör, och de förenklade saxens molekylära komponenter så att den blev lättare att använda.
De programmerade sedan om gensaxen i ett experiment, och kunde visa att det går att styra gensaxen så att den klipper av vilken DNA-molekyl som helst på ett förutbestämt ställe. Där klippet ligger är det sedan lätt att skriva om livets kod.
– Årets pris är ett fantastiskt pris, många har väntat på det. Upptäckten gjordes för bara åtta år sedan, men har redan hjälpt mänskligheten stort, säger professor Pernilla Wittung Stafshede från Nobelkommittén till TT.
LÄS MER:Gulsot, kaos och Greta Thunberg heta Nobeltips
Sju av 185 pristagare är kvinnor
Fram till och med 2019 har kemipriset tilldelats 183 personer, varav fem kvinnor, däribland Marie Curie som fick priset 1911. Emanuelle Charpentier och Jennifer A Doudna blir nummer sex och sju bland kvinnliga kemipristagare.
Förra årets pristagare John B Goodenough, Stanley Wittingham och Akira Yoshino, belönades för forskning som lett till utvecklingen av litiumjonbatterier. Batterierna sitter bland annat i våra mobiltelefoner.
De är årets Nobelpristagare i kemi
Emmanuelle Charpentier, född 1968 (51 år) i Juvisy-sur-Orge, Frankrike. Fil.dr 1995 vid Institut Pasteur, Paris, Frankrike. Director för Max Planck Unit for the Science of Pathogens, Berlin, Tyskland.
Jennifer A Doudna, född 1964 (56 år) i Washington, D.C, USA. Fil.dr 1989 vid Harvard Medical School, Boston, USA. Professor vid University of California, Berkeley, USA och Investigator, Howard Hughes Medical Institute.
Prissumma: 10 miljoner svenska kronor, delas lika mellan pristagarna.
(Källa: Kungliga Vetenskapsakademien.)
LÄS MER:Nobelpriset i medicin tillkännages
LÄS MER:Nobelpriset i fysik tillkännages