Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Sara Snogerup Linse, Göran K. Hansson, ständig sekreterare för Vetenskapsakademien, Olof Ramström presenterar årets Nobelpristagare i kemi under en pressträff på Kungliga Vetenskapsakademien. Bild: Naina Helén Jåma/TT

Nobelpris för utveckling av litiumjonbatteri

Årets Nobelpris i kemi går till John B Goodenough, Stanley Whittingham och Akira Yoshino för utvecklingen av litiumjonbatteriet.
– Jag tror inte att det har sjunkit in riktigt än, säger Whittingham till TT.

När Stanley Whittingham började sin forskarbana trodde han aldrig att han skulle belönas på det här sättet. Han säger sig fortfarande vara i chock när TT når honom på telefon.

– Vi hade aldrig någon aning, det fick en betydligt större påverkan än vi någonsin kunnat ana.

"Stor potential"

Pristagarna tillkännagavs av Göran K Hansson, ständig sekreterare för Kungliga vetenskapsakademien, under en presskonferens i Stockholm.

– Jag tänkte väl att ni skulle gilla det, sade Hansson när leenden spreds bland de samlade journalisterna.

Vetenskapsakademien beskriver forskarnas insats som att de skapad en laddningsbar värld. Litiumjonbatterier har en hög energitäthet och kan därför göras mycket små, och ändå kraftfulla. Men litium är ett mycket reaktivt grundämne, exempelvis reagerar det lätt med vatten. Därför måste dess reaktivitet "tämjas", vilket var det pristagarna gjorde på 1970-talet, genom att skapa lager av titandisulfid.

– Det här är en mycket laddad historia med stor potential, säger professor Olof Ramström under presskonferensen.

Det är svårt att utveckla ett nytt, välfungerande batteri, vilket är precis vad pristagarna gjort, fortsätter han.

– Litium är ett lätt material, vilket är en klar fördel eftersom det då går att packa många atomer, vilket gör batteriet lätt.

Elbilar och solkraft

Litiumjonbatterier har möjliggjort elbilar med lång räckvidd och lagring av energi från förnybara energikällor, som sol- och vindkraft. De har också bidragit till ett trådlöst och fossilfritt samhälle, och är till största nytta för mänskligheten, enligt Kungliga vetenskapsakademien.

– Processen att utveckla batteriet var väldigt lång, säger en av pristagarna, japanen Akira Yoshino, på telefon under presskonferensen.

Dessutom kan batteriet vara en viktig hjälp i den pågående klimatförändringen, enligt Yoshino.

– Nyfikenhet är viktigt för forskare. Det har varit min främsta drivkraft.

John Goodenough, som i somras fyllde 97 år, blir den äldste Nobelpristagaren någonsin – ett år äldre än fysikpristagaren Arthur Ashkin var förra året.

Kemipriset har genom åren mottagits av 181 personer, varav 5 kvinnor. Den yngsta kemipristagaren var 35 år och den äldsta 85.

Under den tredje dagen av Nobelveckan delades priset i kemi ut. Arkivbild. Bild: Robin Haldert / TT

TT

John B Goodenough, född 1922 i Jena i Tyskland. Filosofie doktor vid The University of Chicago, USA. Virginia H Cockrell Chair in Engineering vid The University of Texas at Austin, USA.

M. Stanley Whittingham, född 1941 i Storbritannien. Filosofie doktor 1968 vid Oxford University, Storbritannien. Distinguished Professor vid Binghamton University, State University of New York, USA.

Akira Yoshino, född 1948 i Suita i Japan. Filosofie doktor 2005 vid Osaka University, Japan. Honorary Fellow, Asahi Kasei Corporation, Tokyo, Japan och professor vid Meijo University, Nagoya, Japan.

Källa: Kungliga vetenskapsakademien