Omkring tusen tips, 700 förhör och 300 beslag. Det är vad polisen offentliggjort angående vad som ingår i utredningen av lastbilsattacken i centrala Stockholm den 7 april.
Hur mycket material som skickats till Nationellt forensiskt centrum (NFC) i Linköping för analys är inget som kanslichef Liselotte Nielsen Sundberg svarar på. Men en sak säger hon:
- Vi undersöker normalt inte själva fordonen. Det ingår i den vanliga brottsplatsundersökningen där kriminaltekniker samlar spår.
Små beståndsdelar viktiga
Liselotte Nielsen Sundberg vill inte säga något om den pågående terrorutredningen. Allt hon säger under intervjun är sådant som gäller generellt. Som att spår och föremål som hittas i fordon, och som kan tänkas utgöra någon form av bevismaterial, skickas till NFC.
- Det kan vara exempelvis fingeravtryck, något du kan ta dna från, fibrer, olika avsättningar.
Alla som sett kriminalserier som CSI vet att fibrer i det här sammanhanget innebär små bitar som kan ha skavts av från kläder eller liknande.
- De sitter inte kvar så länge så hittar man väldigt mycket fibrer på en yta så kan det visa att någon rätt nyligen varit på det stället, säger Liselotte Nielsen Sundberg.
Det förutsätter givetvis att man kan koppla fibrerna till ett klädesplagg, en mössa eller något annat som tillhör den misstänkte gärningsmannen.
Söker ytterligare dna
Andra exempel som kan hamna hos NFC är hjulspår, skoavtryck, kemikalier och explosiva ämnen.
- Vi tar reda på vad det är för slags explosionsämne. Om det är någon slags anordning undersöker vi hur den är gjord, om vi sett något liknande tidigare och om det finns något dna eller fingeravtryck från personen som varit med och tillverkat eller apterat, säger Liselotte Nielsen Sundberg.
I vilken ordning olika material ska analyseras bestäms av polis och åklagare.
- Det vi på NFC gör tajmas med annat som pågår i ärendet, som förhör och vittnesuppgifter. Vi måste samordna hanteringen av material så att utredningen får de resultat som är viktigast just då.
Komplext och tidskrävande
Vid grova brott är det inte ovanligt att det fortsätter att komma in ytterligare material under lång tid. Prioriteringar och omprioriteringar av vad som ska göras, och i vilken ordning, sker hela tiden.
- Det kommer inte in tio material som ska analyseras och så är det klart. Det här är komplext, säger Liselotte Nielsen Sundberg.
Internt på NFC har stora ärenden en så kallad generalist som koordinerar arbetet. Varje sektion har också en koordinator som har en mer övergripande koll. Vid de forensiska sektionerna inom polisens regioner finns en motsvarande roll, koordinator, som har ett uppdrag att koordinera arbetet mot brottsplats och labb.
Forensikerna på NFC som utför själva arbetet har oftast bara koll på sina delar – av sekretesskäl.
Först efteråt, när man går igenom hela ärendet för att se vad man gjorde bra och vad som kunde ha gjorts bättre, får medarbetarna se helheten.
Häktad har erkänt
En 39-årig uzbek som går under namnet Rakhmat Akilov har erkänt att det var han som körde lastbilen. Under häktningsförhandlingen erkände han dessutom åklagarens klassning av dådet som ett terroristbrott. Att det trots erkännandet jobbas så hårt med att säkra teknisk bevisningen förklarades så här av polisens utredningsledare Anders Wretling förra veckan:
- Vi vill bygga en bevisning som är så robust att det är ointressant vad den misstänkte säger.
Fakta: Förvaring av bevisen
Det mesta av materialet som kommer in till NFC är redan numrerat och katalogiserat av polisen, men vissa saker delas på NFC in i "undermaterial".
"Det kanske kommer in en väska som vi undersöker. Finns det föremål i väskan får de en egen numrering", säger Liselotte Nielsen Sundberg, kanslichef vid Nationellt forensiskt centrum (NFC).
Förvaringen ska inte bara vara säker i den meningen att ingen obehörig ska komma åt de potentiella bevisen. Den ska också göras på ett sådant sätt att bevisen håller. Vissa saker behöver frysas, andra kylas och en hel del måste förvaras torrt.
Källa: Liselotte Nielsen Sundberg, kanslichef vid Nationellt forensiskt centrum (NFC).
Fakta: Dna-utbyte med 16 länder
När dna-spår säkras i en utredning registreras det i spårregistret varifrån det kan jämföras mot andra dna-register i Sverige och inom EU.
För närvarande har Sverige ett dna-utbyte med 16 andra länder.
Ungefär 70 procent av alla registreringar i spårregistret leder till en personträff samma år.
Dna-profiler från misstänkta personer registreras i utredningsregistret.
Personer som efter den 1 januari 2006 dömts för brott med annan påföljd än böter finns registrerade i dna-registret, förutsatt att de blivit topsade.
Källa: Nationellt forensiskt centrum, Polismyndigheten
Fakta: Mobiler och datorer
Telefoner, datorer, molntjänster på nätet och liknande gås vanligtvis inte igenom av personal på Nationellt forensiskt centrum (NFC).
Hos NFC hamnar bara sådant som av någon anledning är svårare än normalt att komma åt, exempelvis för att en telefon, dator, kamera eller liknande har skadats.
Källa: Liselotte Nielsen Sundberg, kanslichef vid Nationellt forensiskt centrum (NFC).
