Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Blåvalens fortplantningsbeteende är till stor del höljt i dunkel. Nu pekar en studie på att det inleds med högljudd sång om natten. Arkivbild.
Blåvalens fortplantningsbeteende är till stor del höljt i dunkel. Nu pekar en studie på att det inleds med högljudd sång om natten. Arkivbild. Bild: Jan-Morten Bjørnbakk/NTB/TT

Nattlig sång avslöjar valens parningsplaner

Blåvalen tycks planera inför parningssäsongen. Fem års inspelningar och rörelsedata ger forskarna en viktig pusselbit till vad de mäktiga valarna sjunger om i havets djup.

Blåvalen har ett av planetens starkaste djurläten, en sång som sprids över enorma avstånd i världens hav. Trots flera decenniers studier är sångens betydelse till största del fortfarande en gåta för forskarvärlden.

Nu har en grupp amerikanska forskare vid Stanford University analyserat fem års samlad blåvalssång tillsammans med rörelsedata från mätare på utvalda valar i Stilla havet – och upptäckt ett tydligt mönster. I slutet av varje år, när valarna laddar upp inför den drygt 600 mil långa flytten från matplatserna i norr till fortplantningsområdena i söder, börjar de sjunga allt starkare och främst på nätterna i stället för på dagarna. Därefter, när resan söderut har påbörjats, hörs sången alltmer under dagtid. Forskarna tolkar detta som ett sätt att synkronisera parningssäsongen över stora avstånd.

"Det är möjligt att en ensam val kanske lyssnar och stämmer av läget innan den bestämmer sig för att sluta äta upp sig och ge sig av söderut", säger en av forskarna i ett pressmeddelande.

Upptäckten skulle kunna användas för att varna sjöfarten så att de håller bättre utkik efter flyttande valar, skriver forskarna i studien som publiceras i tidskriften Current Biology.

Blåvalen (Balaenoptera musculus) kan bli cirka 30 meter lång, väga mer än 150 ton – och är det största djuret som någonsin levt på jorden, såvitt man vet. Hjärtat är stort som en personbil.

Den livnär sig huvudsakligen på krill (små kräftdjur), som den fångar genom att sila enorma mängder vatten genom de kamliknande barderna i munnen.

Antalet blåvalar uppskattades i början av 1900-talet till ungefär 400 000. På grund av intensiv jakt sjönk antalet till färre än 10 000 omkring år 1950, varpå blåvalen fridlystes 1966. I dag beräknas antalet vara mellan 10 000 och 25 000 individer.

Blåvalen förekommer i alla stora hav, förutom vid Arktis. Den skådas dock mycket sällan, då den oftast lever långt ut till havs och på grund av att antalet individer fortfarande är lågt.

Blåvalens läte kan uppgå till 188 dB, vilket är betydligt starkare än en jetmotor. Frekvensen är dock så låg att det mänskliga örat inte kan uppfatta detta som ljud; 17–20 Hz. Det krävs därför särskilda instrument för att registrera valens sång.

Källa: International Whaling Commission (iwc.int)