Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Några minnesord

När jag startade datorn på redaktionen kom den, frågan som alltid är så jobbig: "Ditt lösenord går ut inom tio dagar. Vill du byta nu?"

Och just denna dag, mitt i hackerdebatten! Vilket gjorde ångesten ännu större. Jag klickade på nej. Brukar skjuta problemet framför mig tills den sista dagen.

För vad ska man välja? De gamla är förbrukade och det måste helst vara någon man lätt kommer ihåg i början, innan den etsat sig fast i järnbarken - och då är det snart dags att byta igen.

"QWERTY" har jag använt och även åt andra hållet på den översta tangentraden: "ÅPOIUY". De är säkert inte särskilt säkra heller. Man ska helst blanda bokstäver och siffror.

Jag har aldrig gillat nyckelknippor, men i dag tvingas man att gå omkring med en jättestor digital nyckelknippa: alla lösenord och sifferkoder. Som en fångvaktare. Problemet är att det är man själv som är en slags inverterad fånge. Oftare utelåst än inlåst.

Har inte den här säkerhetshysterin gått lite för långt? Den som hackar mitt gamla lösenord kan väl lika gärna hacka det nya.

Detta sagt av en person som faktiskt har blivit utsatt för phising. Vad det ordet betyder fick jag bittert lära mig en vinterdag förra året. Det var då jag blev kapad och ett direct message skickades ut från mig på Twitter, bland annat till ett kvinnligt kommunalråd.

Och samma meddelande fick dåvarande regionstyrelsens ordförande Roland Andersson, nämligen: "hey, i've been having better sex and longer with this here". Jag har inte hört från honom sedan dess.

Jag har en lång lista på mitt skrivbord med lösenord till olika webbadresser: spotify, amazon, vasttrafik, appstore, bokus, ticnet och tjugo till. Det finns fler. Plus alla sifferkoder.

Listan är nödvändig, för hur många kan man komma i håg?

Jag frågade en hjärnforskare. Dan-Anders Jirenhed vid Lunds universitet forskar kring vad som händer i våra hjärnceller vid associativ inlärning.

- Detta är något nytt för människan. Man kan kalla det språklig förmåga, nya ord får mening i nya sammanhang. Vissa har lättare att lära sig än andra. De som är språkligt intelligenta och har stort ordförråd har nog bättre förutsättningar. Kvinnor är generellt bättre språkligt.

Jirenhed har dessvärre inga enkla lösningar.

- Man kan använda sig av ett begränsat antal ord men det är ju mindre bra ur säkerhetssynpunkt. Men vad ska man göra? Vi är inte gjorda för det här.

Där tror jag att han har en poäng.

Jag kan också varmt känna igen mig i hjärnforskarens egen bekännelse: - Det är ett helvete!

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.