En forskningsstudie vid Lunds universitet visar att självhjälpsprogram via internet eller motion kan vara en bättre behandling än vad många vårdcentraler erbjuder vid psykisk ohälsa som depression, ångest och stress.
- Resultaten visar att internetbaserad KBT och fysisk träning, i det här fallet olika pass på Friskis & Svettis, snabbare ger förbättrad hälsa än sedvanlig behandling hos primärvården, säger psykologen Catharina Strid som står bakom avhandlingen.
Självhjälpsprogram
De knappt 900 deltagarna i studien delades slumpvis in i tre grupper som under tolv veckor fick behandling över nätet, fysisk träning eller vanlig vård på vårdcentral, vilket varierade från samtalsterapi till läkemedel beroende på landsting. Patienterna i internetgruppen fick svara på frågor om sina problem innan de fick ett behandlarstött självhjälpsprogram med olika steg.
Utvärderingen visar att 60 procent av patienterna som gick i terapi över nätet eller tränade fysiskt hade förbättrad psykologisk funktion vid behandlingens slut, jämfört med 35 procent hos patienter i sedvanlig behandling på vårdcentral.
Långt ifrån alla
- Jag tror att vården blir mer öppen för att erbjuda terapi över internet som en parallell behandlingsform till medicinering och samtalsbehandling. Det är en lång process innan detta är en del av utbudet på alla vårdcentraler, men det är på gång. I Stockholm finns det redan inom psykiatrin, säger Catharina Strid.
I Sverige finns en gemensam webbplattform för att alla landsting ska kunna ge internetbaserad kognitiv beteendeterapi, men det är långt ifrån alla vårdcentraler som erbjuder detta alternativ.
- Internet kräver att man delvis orkar driva sin behandling själv, läsa och utföra uppgifter. Det kanske inte passar alla, man måste göra en individuell bedömning vid varje fall, säger Catharina Strid.
Fakta: IKBT
IKBT står för internetbaserad kognitiv beteendeterapi och ges genom självhjälpsprogram på internet.
Det finns både privata och landstingsdrivna IKBT-projekt. De inom vården föregås av kartläggning av patienten, som då får ett behandlarstött behandlingsprogram med olika steg.
Behandlingen kan bland annat bestå i att patienten kartlägger sin vardag, vad som är jobbigt, att genomföra utmaningar eller att inte jobba övertid.
Catharina Strids forskning är en del av en större studie, kallad Regassa, som är ett samarbete mellan Lunds universitet, Karolinska institutet och sex olika regioner och landsting i Sverige.
Källa: Lunds universitet
