Nässprej storsäljare

ANNONS
|

–De finns i snabbköpet, precis som godis framme vid kassan, säger Matti Anniko, professor och överläkare på öron-, näsa-, halskliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala, om sätten att sälja nässprej och näsdroppar.

Under 2010 köpte vi 9,1 miljoner förpackningar till ett värde av nära 350 miljoner kronor, enligt siffror som Apotekens Service AB tagit fram åt TT. Mer än var fjärde förpackning, 27 procent, såldes i mataffärer, bensinmackar eller liknande.

Anniko vill kombinera tillgängligheten med information om riskerna.

–Folk tror att det här är ganska ofarliga saker, säger han.

Mörkade inköpen

Farhågan är att alltfler ska lockas att använda nässprej mer än tio dagar i sträck och därmed riskera att fastna i beroende. Tiotusentals svenskar är redan där.

ANNONS

För Ann Gomér i Häljarp i Skåne började allt med nästäppa under första graviditeten för 13 år sedan. Korta perioder sedan dess har hon klarat att vara utan nässprejen, men så fort hon blev förkyld trillade hon dit igen. Nu går det åt två–tre flaskor i veckan.

–Det har blivit en fixering. Nyligen på ett möte upptäckte jag att jag inte hade någon nässprej med mig och det blev till slut det enda jag kunde tänka på. Jag fick gå därifrån och köpa sprej, berättar hon.

Hon har extra förpackningar på jobbet och packar ned ett rejält lager när hon ska resa. Att det blivit fler försäljningsställen har underlättat.

–Förut växlade jag mellan olika apotek för att de inte skulle märka hur mycket jag köpte. Nu kan jag ju köpa en flaska på macken och en på Ica, säger hon.

Paniktäppa

Nässprejsberoende kan vara lika starkt som nikotinberoende. Man kommer in i en ond cirkel. I början får sprejen slemhinna och blodkärl i näsan att dra ihop sig så att luftvägarna vidgas. Men så småningom blir blodkärlen uttröttade och det krävs ökad dos för att få effekt.

Till sist gör förändringar i nässlemhinnan att den svullnar upp. Vid för lång användning ger alltså sprejen precis den nästäppa som man ville bli kvitt. Men den panikartade känslan av att inte få luft gör att man fortsätter spreja ändå.

ANNONS

–Det är en sådan stark ångest, säger Ann Gomér.

Tvingas till operation

Botemedlet är vanligen kurer med kortison som får slemhinnan att bli normal igen. Men ibland tvingas läkaren i stället operera bort en del av slemhinnan eller bränna så att den skrumpnar ihop.

Matti Anniko önskar att han och hans kolleger ska slippa att få alltfler patienter med nässprejsberoende. Hans tips är klassiska nässköljningar med saltlösning eller till och med vanligt vatten. Inte minst för allergiker under pollensäsongen.

–Vanligt vatten sköljer bort mängder av allergiframkallande partiklar, säger han.

Försäljningen av receptfria nässprejer och näsdroppar ökade från 8 miljoner förpackningar 2009 till 9,1 miljoner 2010.

Försäljningen på apotek minskade samtidigt från 7,8 miljoner till 6,6 miljoner förpackningar.

Försäljningen i "övrig handel" var drygt 2,4 miljoner förpackningar.

Totalvärdet av försäljningen inklusive moms var drygt 349 miljoner kronor.

Rätten att sälja receptfria läkemedel utanför apotek infördes den 1 november 2009.

Recepttvånget på nässprejer avskaffades den 1 april 1989.

Källor: Apotekens Service AB och TT Nyhetsbanken

ANNONS