Dubbelbeskattningsavtalen som Sverige har med en rad länder innebär att en person som bor utomlands kan ha rätt till nedsatt skatt på utdelning från svenska bolag. Om full skatt ändå betalats kan personen ansöka om att få pengarna tillbaka från Skatteverket.
Men den som yrkar på återbetalning av så kallad kupongskatt måste kunna styrka att den har rätt till det med handlingar – och i Sverige ställs hårdare krav på bevisföring, säger Ulrika Vretendahl, skatteombud på Skatteverket.
Enstaka försök
Det så kallade cum-ex-upplägget – som gör aktieägandet diffust och möjliggör för flera parter att kräva tillbaka skatt på en och samma utdelning – är därför inte möjligt här, hävdar hon.
- Vi har sett ett fåtal enskilda fall där mindre bolag och privatpersoner försökt med detta. Som hävdat att de äger aktier genom att ha lånat dem, men som inte kunnat bevisa att de därför har rätt till den här utdelningen, säger Vretendahl.
- Det har däremot inte handlat om jättestora belopp och inte alls i den här omfattningen.
Skatteverket har följt ärendet i Tyskland, där tre åklagare utreder svindlerier på totalt cirka 50 miljarder kronor och där stora banker många gånger stått för finansieringen i utbyte mot en del av kakan.
"Löpande kontroll"
Bland annat pekas svenska SEB ut som en av dem som från sitt tyska huvudkontor i Frankfurt lånat ut 5 miljarder kronor.
- Som jag förstår det så har regelverket i Tyskland fungerat som så att det kunnat vara en person som stått för utdelningen och inbetalningen av skatten och en annan person som stått för utfärdandet av intygen om att utdelningen betalats in, säger Vretendahl.
- Men så fungerar det inte här i Sverige, vi har en part som är ansvarig över alltihopa, och då kan man inte laborera på det sättet.
TT: Kommer ni att titta vidare på fallet SEB?
- Vi har löpande kontroll över alla våra aktörer och förvaltare, och jag kan inte svara på om det blir något ytterligare på grund av det här.
Fakta: Cum-ex-svindeln
Flera av världens största banker pekas ut som delaktiga i den stora cum-ex-svindeln. Några medger, flera väljer att inte svara på anklagelserna när de ombeds kommentera uppgifterna i granskningen av de så kallade cum-ex-filerna – som består av fler än 180000 hemliga dokument från ett stort antal källor.
Handlingarna ger en sällsynt inblick i vad som kan kallas skatteplundrarnas maskinrum. Där finns kundförteckningar, kalkylark med värdepappersaffärer, e-post och kontoutdrag. Enbart i Tyskland utreder myndigheterna bedrägerier för över 50 miljarder kronor.
Syftet med upplägget ”cum-ex” var att berika investerarna – och den småskaliga, informellt organiserade bransch som byggdes upp för att understödja det – på skattebetalarnas bekostnad.
Denna typ av handel blev i Tyskland känd som ”cum-ex”, efter de latinska orden för ”med” och ”utan”. Det var en komplicerad handel med aktier, som säljare och köpare fysiskt inte ägde, precis före och efter utdelningsdagen. Det gjorde att ägandet blev diffust och systemet lurades.
Det innebar i sin tur att flera parter kunde kräva tillbaka skatt på en och samma aktieutdelning, även den som inte ägde aktierna.