Sättet att arbeta kallas för agil utveckling.
- Man levererar något som är litet, som inte tar så lång tid att utveckla och som inte har så mycket funktionalitet. Sedan hämtar man in feedback på det, säger Pernilla Stridh till TT.
Det är raka motsatsen till utvecklingen av Pust där man under 2011–2013, enligt dåvarande rikspolisstyrelsens beräkningar, plöjde ner 145 miljoner kronor på framtagande, förstudie och planering för en produkt som användarna sedan visade sig tycka var extremt dålig.
Att i stället börja smått och billigt – som med polisens mobilapp – innebär att det inte blir någon prestige i projektet och ingen större förlust om det visar sig att det inte håller. Men den första prototypen fick så positiv respons från framtida användare och var så pass stabil att rikspolischefen beslutade att alla poliser i yttre tjänst skulle få tillgång till det färdiga verktyget.
- De grejer vi gör absolut oftast ska vara absolut enklast. Det ska inte gå att göra fel, säger polisen Calle Kos som varit med och påverkat appens utformning.
Fakta: Utvecklingen fortsätter
Den första prototypen av polisens mobila arbetsverktyg presenterades för 50 poliser på Polishögskolan i Solna.
Efter den första positiva responsen – "det här vill vi ha!" – ägnade man två dagar åt att diskutera hur appen skulle förbättras, vilka funktioner man skulle lägga till och vad man i den bästa av världar skulle kunna använda den till i framtiden.
Appen har kontinuerligt justerats utifrån synpunkter från poliser som fungerat som testanvändare.
Appen kan i nuläget användas till att kolla upp bilar och personer. En kamerafunktion där bilder hamnar direkt på polisens servrar är på väg ut.
I höst börjar arbetet med att få till en funktion som gör att poliser ska kunna skriva händelserapporter direkt i mobilen.
Källa: Polisen Calle Kos och Pernilla Stridh vid polisens IT-avdelning.
