Misstänkt spion gripen i Sverige

ANNONS
|

Mannen ska olovligen ha inhämtat information om personer i den tibetanska miljön i Sverige.

Därefter ska han ha lämnat den vidare till underrättelseofficerare för en främmandemakt.

Pågått en längre tid

Enligt Säkerhetspolisen har de bedrivit arbetet under en längre tid och "kunnat se hur mannen agerat i, och samlat in uppgifter om, den tibetanska miljön i Sverige", skriver Säpo i ett pressmeddelande.

Det var under söndagen som mannen greps och sedan anhölls av en åklagare vidRiksenheten för säkerhetsmål.

Flyktingspionage handlar bland annat om att försöka hindra flyktingar att uttrycka kritik mot regimen i det land de har flytt ifrån.

NinaOdermalm Schei på Säpo uppger att säkerhetspolisen i nuläget inte vill lämna några detaljerade uppgifter om vem den misstänkte spionen är.

ANNONS

– Vi går inte in på några detaljer kring den gripne personen. Det beror på att gripandet skedde så sent som igår och att det nu pågår en intensiv utredningsperiod. Alla uppgifter om personens identitet och sådana saker tillhörförundersökningssekretessen, sägerNinaOdermalm Schei.

Hur länge har nihaft koll på den misstänkte spionen?

– Det här är en person som har levt i Sverige i flera år. Vi vet att det här flyktingspionaget, den här grova olovliga underrättelseverksamheten, har pågått en tid. Vi misstänker att han har arbetat aktivt med att infiltrera den tibetanska miljön genom att samla in uppgifter om den tibetanska miljön som han sedan lämnat vidare till underrättelseofficerare som arbetar för en främmande makt, sägerNinaOdermalm Schei.

Vilken främmande makt handlar det om vill Säkerhetspolisen i nuläget inte svara på.

– Jag kan inte svara på vilken främmande makt det handlar om.Det tillhörförundersökningssekretessen, men det är väl sådant som kommer att komma fram så småningom, vilket land det handlar om.

Var i Sverige misstänkts den här mannen ha agerat?

– Sverige är ett ganska litet land. Det handlar om att infiltrera den här miljön och det kan man göra på flera olika sett. Vi binder oss inte geografiskt i det här ärendet genom att säga att han har agerat på en viss punkt, sägerNinaOdermalm Schei.

ANNONS

Misstänker ni att det kan finnas fler personer inblandade i det här misstänkta spionaget?

– Nu handlar det om en person som vi har gripit. Det vi gör nu det är att vi håller förhör och genomför en rad utredningsåtgärder. Sedan kommer åklagaren senast på onsdag ta beslut om den här personen ska begäras häktad.

Har någon person farit illa av det här brottet som den misstänkte mannen tros ha utfört?

– Det är också saker som tillhörförundersökningssekretessen. Generellt kan man säga att när det kommer till flyktingspionage så handlar det om att man tar in så mycket man kan, både om personer och den miljön de rör sig i. Man värvar strategiska uppgifter kring vad personer gör och hur de agerar, och personliga svagheter och ömma punkter om de man spionerar på. Sedan kan man använda de här uppgifter på olika sätt. Både kring påtryckningar mot den aktuella personen eller genom att påverka anhöriga som finns kvar i hemlandet. Det här gäller alltså generellt när det handlar om flyktingspionage. Exakt vad som skett i det här fallet tillhörförundersökningssekretessen, sägerNinaOdermalm Schei.

FAKTA TIBET:

Tibet är en region och en historisk stat i Centralasien. När kejsardömet Kina föll utropades en självständig stat. Självständigheten stadfästes dock aldrig internationellt.

1950 invaderade åter kinesiska styrkor, och Tibet tvingades erkänna Kinas överhöghet mot att kineserna lovade att respektera tibetanernas religion och seder. I praktiken började dock landet helt inlemmas i Kina.

Efter en rad uppror och en misslyckad revolt 1959 flydde Tibets fjortonde Dalai lama, Tenzin Gyatso, med hundratusen anhängare och upprättade en exilregering i den indiska delstaten Himchal Pradesh, i den lilla bergsstaden Dharamshala.

Dalai lama, som fick Nobels fredspris1989 för sin ickevåldskamp, insisterar på att Kina ska garantera och respektera tibetanernas demokratiska fri- och rättigheter och ge dem avsevärt större självstyre än de har i dagsläget, så kallad meningsfull autonomi.

I mars 2011 meddelade Dalai lama att han avgår som politisk ledare för exilregeringen. Däremot kvarstår han som tibetanernas andlige ledare.

Val av ny ledare för exilregeringen och val till det tibetanska exilparlamentet hölls 2011. Lobsang Sangay, en tibetansk jurist från Indien som utbildat sig vid Harvard i USA, fick drygt hälften av rösterna och tillträdde som ny regeringschef.

Lobsang Sangay omvaldes som regeringshefför exilregeringen, som har sitt säte i den indiska bergsstaden Dharamsala, 2016.

Mänskliga rättigheter i Tibet

Etniska tibetaner har i åratal utsatts för diskriminering och inskränkningar av yttrandefriheten, religions-, förenings- och mötesfriheten av Peking, enligt Amnesty International.

Flera tibetanska religiösa ledare, författare, demonstranter och aktivister har fängslats genom åren.

I början av 2010-talet rapporterade människorättsorganisationer att två miljoner tibetaner i Kinesiska Tibet tvångsförflyttats till nya områden där byar skapas under ledning av partitjänstemän med syfte att utveckla en socialistisk landsbygd.

Under 2014 satte sju personer eld på sig själva i tibetanbefolkade områden i protest mot myndigheternas repressiva politik. Åtminstone två av dem dog av de skador de ådrog sig.

Källa:Utrikespolitiska institutet

ANNONS