Den så kallade Kvillekens hälsa har kraftigt försämrats på senare år, inte minst efter ett sabotage 2005. Förra året var en ensam grön kvist det starkaste livstecknet.
- Om den slår ut ännu en gång kommer det sannolikt ske under andra halvan av maj, säger förvaltare Jerry Svensson till Vimmerby Tidning.
Men han ser ändå processen som obönhörlig.
- Visst känns det lite sorgligt, men vi har inga fler ess i rockärmen. Nu får eken leva resten av sitt liv i stilla ro så länge den själv orkar.
Firat 1000 år
På 1930-talet fastställdes att Kvilleken, även omtalad som Rumskullaeken, var cirka 950 år gammal. Därmed bör den alltså ha haft sitt 1000-årsfirande för ett bra tag sedan.
Men de senaste åren har varit tuffa. Efter sabotaget sattes ett stödjande järnband på för hårt, så att trädet blev stressat och började strypa sig själv 2009.
Några år senare kom ekvecklare – en fjärilslarv som äter löv, vilket drabbade ekens näringsupptag. Även svampsjukdomen mjöldagg har slagit till mot eken.
Äldst – eller?
Den är en stor turistattraktion där den tronar på sin äng utanför Vimmerby, och turistinformationen kallar den Sveriges äldsta träd.
Det beror dock på hur man ser det. Turismorganet Visit Dalarna skryter med inte bara Sveriges utan hela världens äldsta träd, en gran kallad Old tjikko, som kan vara uppemot 10000 år. I det fallet handlar det dock om ett rotsystem som genom seklerna skjuter nya skott, trädkroppen är inte alls så gammal.
Historisk ek
Kvilleken/Rumskullaeken beskrevs 1772 av häradsfogden Magnus Gabriel Crælius i boken ”Försök till ett landskaps beskrivning”. Redan för ungefär 250 år sedan kunde man stå inuti trädet och använda det som redskapsskjul. Crælius skrev:
”Wid den ryktbara digerdöden, och inom 150 år efter densamma, synes de största här i orten wäxande ekar först runnit up utur jorden, och finnes wäl ännu några som äro äldre, ibland hwilka en som ännu är färsk och står på Lieutnants bostället Norra Qvills ägor, är märkvärdig, emedan densamma är 22 alnar omkring bålen; hon är nu ihålig; och jag har själf åttonde, stått inuti henne; bönderna på bostället bruka henne anars, som redskaps skjul, att där uti, för wäta förwara årder, harfwar och häckar.”
Källa: Länsstyrelsen Kalmar
