Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Frances Arnold, verksam vid California Institute of Technology i Pasadena, får ena hälften av årets Nobelpris i kemi.

Miljontals fel gav Nobelpris i kemi

Ta evolutionen, stoppa ned den i ett provrör och skynda på den rejält. Det kan inte bara resultera i biobränslen och storsäljande läkemedel, utan även ett Nobelpris i kemi. Årets pristagare, en britt och två amerikaner, belönas för att ha tagit kontroll över evolutionen – och inlett en revolution.

- De har gjort en oerhört elegant upptäckt. Att använda naturens egen kraft, evolutionen, till att ta fram nya enzymer och läkemedel, som fungerar jättemycket bättre, säger Pernilla Wittung Stafshede, professor i kemisk biologi vid Chalmers.

Evolutionen är som bekant en långsam process, som drivit utvecklingen framåt under miljarder år. Tänk om man skulle kunna inspireras av hur den fungerar, för att snabbt lösa kemiska problem? Det var precis vad den amerikanska maskin- och flygingenjören Frances Arnold tänkte, vilket ledde fram till den första riktade evolutionen av enzymer, proteiner som katalyserar kemiska reaktioner.

För in fel

- Vad Frances Arnold kom på var att man kan låta naturen själv styra. Då tar man ett enzym och för in en massa små fel, miljontals små fel, och sen ser man vilket enzym som fungerar bäst. Sen upprepar man processen tills man har ett enzym som fungerar, säger Martin Högbom, professor på institutionen för biokemi och biofysik vid Stockholms universitet.

Arnolds enzymer används i dag för att skapa biobränslen och tillverka kemikalier på ett mer miljövänligt sätt.

- De kan till och med göra reaktioner som inte finns i naturen, utan man kan träna upp de här enzymerna till att göra nästan vad vi vill i framtiden, tror jag, säger Pernilla Wittung Stafshede.

- Det här används redan inom kemikalie- och bränsleindustrin. I dag används mycket toxiska metaller och starka syror och baser för att göra reaktioner, där man i framtiden i stället kan använda enzymer, fortsätter hon.

"Stor potential"

Frances Arnold belönas med ena halvan av kemipriset. Den andra hälften delas lika mellan George Smith, USA, och Gregory Winter från Storbritannien.

Smith utvecklade på 1980-talet en metod som kallas fagdisplay. Den innebär att virus som infekterar bakterier, bakteriofager, kan utnyttjas för att ta fram nya proteiner.

- Jag visste att det hade stor potential. Men mycket inom forskningen har stor potential, så jag tänkte inte så mycket på det. Jag visste bara att det var väldigt användbart på många sätt, som det också har visat sig vara, säger George Smith till TT om sin upptäckt.

Toppar listorna

Metoden användes sedan av Winter för att framställa nya läkemedel genom riktad evolution av antikroppar. Det första läkemedlet godkändes 2002 och används mot ledgångsreumatism, psoriasis och inflammatoriska tarmsjukdomar. Adalimumab (Humira) som det kallas, har de senaste åren toppat försäljningslistorna i Sverige, skriver Dagens Medicin. Fagdisplay har också lett till läkemedel som kan bota cancer.

Kungliga Vetenskapsakademien, som delar ut kemipriset, kallar forskarnas upptäckter för en början av en revolution inom kemin.

- Det finns jättemycket mer man kan göra, det här är bara början. Vi kan använda det här mycket, mycket mer i framtiden, för att göra ett miljövänligt samhälle, säger Pernilla Wittung Stafshede.