Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

"Vi ser en ökning", säger den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, Anna Carlstedt.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Mer våldsbejakande extremism i kommunerna

Åtta av tio kommuner har identifierat grupper eller individer med kopplingar till våldsbejakande extremism. Andelen är tre gånger större än förra året, enligt en ny lägesrapport – och ännu finns det mycket kvar för kommunerna att göra för att motverka utvecklingen.

- Det är oerhört viktigt att kommunerna tittar på alla de här tre extremistmiljöerna, säger Anna Carlstedt, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, till TT under Almedalsveckan i Visby.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Enligt samordnarens lägesrapport, som bygger på en enkät där tre fjärdelar av landets 290 kommuner har svarat, finns våldsbejakande extremism inom högerextrema-, vänsterextrema- och islamiströrelser i åtta av tio kommuner. Det är en ökning från en fjärdedel i fjol.

- Den största förklaringen är att kommunerna nu är på banan på ett helt annat sätt. De är medvetna om att problemet finns hos dem lokalt men också hur de ska jobba med det, säger Carlstedt.

"Mer synlig"

Hon pekar också på den faktiska ökning av den våldsbejakande extremismen i stort som Säpo nyligen redovisade. Enligt den finns nu cirka 3 000 våldsbejakande extremister i landet, varav 600–700 i höger- och vänsterextrema rörelser och drygt 2 000 är islamistiskt motiverade extremister.

Men nästan hälften av kommunerna svarar tvärtom att det är högerextrema grupper och individer som är det största problemet.

- En förklaring till det är att den högerextrema miljön är så mycket mer synlig och aktiv. De berättar själva vilka medlemmar och aktiviteter de har på ett helt annat sätt än vad den islamistiska extremismen gör, säger Carlstedt.

Kan förbättras

Men även om kommunerna anses vara mer aktiva vet nästan hälften inte om det i kommunen finns så kallade återvändare från Syrien och Irak.

Och trots att det har förbättrats kraftigt från i fjol har fortfarande bara drygt fyra av tio kommuner en nedskriven lägesbild och en handlingsplan mot våldsbejakande extremism.

- Den här rapporten visar att kommunerna blir bättre och bättre på att jobba mot våldsbejakande extremism, men att det finns utrymme för förbättringar, säger inrikesminister Anders Ygeman (S) till TT.

Han pekar på att regeringen gett polisen i uppdrag att bättre dela med sig av information till kommuner, skolvärlden och socialtjänsten, men också att mer information även ska gå i motsatt riktning.

"Skulle behövas"

Ygeman understryker också att regeringen sätter in kunskapsstöd och "inom kort" ska föreslå förändrade sekretessregler på området.

Säpochefen Anders Thornberg betonar att hans myndighet inte kan eller får vara åsiktspolis utan att det krävs samverkan mellan många olika organ.

- Det är viktigt att alla goda aktörer i Sverige jobbar för att förhindra tillväxten i de här grupperna.

Sofia Karlsson är säkerhetssamordnare i Linköpings kommun. Hon tycker att medvetenheten höjts, men att samarbetet med civilsamhället kan utvecklas.

- Där är vi inte riktigt ännu. Det skulle behövas.