Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström föreslår två paket för att fler elever ska fullfölja sin gymnasieutbildning. Arkivbild.
Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström föreslår två paket för att fler elever ska fullfölja sin gymnasieutbildning. Arkivbild.

Mer undervisning ska ge fler elever examen

Lagkrav på mentorer till alla elever och minst 23 timmars undervisning i veckan på introduktionsprogrammen. Med de åtgärderna vill regeringen få fler gymnasieelever att ta examen. Men Liberalernas partiledare Jan Björklund tycker att förslagen är tandlösa.

ANNONS
|

Förslagen har sin bakgrund i att runt en tredjedel av eleverna går ut gymnasieskolan med ofullständiga betyg och att många som börjar på ett förberedande introduktionsprogram aldrig går över till ett nationellt program.

Gymnasieutredningen levererade 2016 mängder av förslag på åtgärder, och några av dem går nu vidare på remiss till lagrådet.

Ett av förslagen är ett lagkrav på något som de allra flesta elever redan har, nämligen en mentor, alltså en lärare som slår larm om eleven halkar efter.

- Med en reglering blir det tydligt att alla ska ha en mentor. Ingen elev ska fastna på en ofärdig kurs eller ett arbete som inte lämnats in, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

ANNONS

23 timmar

Ett annat förslag är att eleverna på introduktionsprogrammen garanteras minst 23 timmars undervisning i veckan. Det förekommer att elever får så lite som tio timmar i veckan, enligt Anna Ekström.

- Är det några som behöver mycket undervisning är det eleverna på introduktionsprogrammen, men 23 timmar ligger ändå ganska nära de nationella programmen, säger hon.

Andra förslag är att ge rektorer ett tydligare ansvar att utreda frånvaro och att elever som börjar på språkintroduktion ska få en individuell studieplan inom två månader.

"Otillräckligt"

Jan Björklund, utbildningsminister i den tidigare Alliansregeringen, ger inte mycket för förslagen.

- Det är helt otillräckligt. Det räcker inte att lagstifta om mentorer, det har ju alla elever redan. Vi kommer i stället att behöva återinföra tvååriga yrkesprogram för en stor grupp av eleverna. Det är bättre att de går en utbildning de klarar av än att de misslyckas, säger han.

ANNONS

- Arbetsgivarnas mycket tydliga krav är att eleverna har en gedigen gymnasieutbildning. Men det finns alternativ för dem som inte klarar gymnasieexamen i ett kliv, i form av yrkespaket som kan byggas på i efterhand. Så när Jan Björklund vill bygga återvändsgränder vill jag bygga trappsteg, svarar Anna Ekström.

TT

Fakta: Förslag för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Alla elever som behöver ska få stöd i utbildningen i dess helhet. Det kan handla om extra anpassningar eller särskilt stöd.

Alla elever ska ha en mentor som följer deras kunskapsutveckling och studiesituation. Mentorn ska larma om eleven behöver stöd.

Om en elev byter skola ska uppgifter om exempelvis extra anpassningar eller särskilt stöd överlämnas till den nya skolan.

Rektorn får ett tydligare ansvar att utreda upprepad eller längre frånvaro.

Kommunernas ansvar för hur ungdomar är sysselsatta justeras, så att det blir tydligare vilka ungdomar som omfattas.

Källa: Utbildningsdepartementet

Fakta: Några förslag för introduktionsprogrammen

Alla elever ska ha rätt till en undervisningstid på i genomsnitt 23 timmar per vecka.

Alla elever ska ha rätt att fullfölja utbildningen enligt såväl huvudmannens utbildningsplan som den individuella studieplanen.

Nyanlända elevers kunskaper ska bedömas skyndsamt, så att en individuell studieplan kan upprättas inom två månader från mottagandet.

En elev på ett introduktionsprogram som söker till ett högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ska få möjlighet till undantag för behörighetskrav i upp till två ämnen, om den sökande uppfyller övriga behörighetskrav och bedöms ha förutsättningar att klara studierna. Den sökande får inte sakna godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk.

Källa: Utbildningsdepartementet

ANNONS