Toppmötet i Litauens huvudstad Vilnius, 11-12 juli, har hela tiden setts som en slags deadline för Sveriges möjligheter att bli medlemmar i försvarsalliansen Nato under 2023.
Ansökningsprocessen inleddes tillsammans med Finland, men trots att vårt grannland fått tummen upp står Sverige fortfarande utanför och väntar på att accepteras som medlem.
Största hindret har hela tiden varit Turkiet och dess president Erdogan, som krävt mer av Sverige. Han vill bland annat se kraftfulla insatser mot terrorism kopplad till den terrorklassade kurdiska organisationen PKK.
I dagarna utvisade Sverige en 35-årig turkisk medborgare, som dömts till fängelse för narkotikabrott i Turkiet. Mannen hävdar själv att det handlar om en politisk utlämning eftersom att han bland annat uppvisat stöd för terrorstämplade PKK.
Förhandlaren: Långt ifrån i mål
Sveriges ansökan blev tidigt ett slag i den turkiska valrörelsen, som genomfördes nyligen. De svenska ansträngningarna lades därför i princip ned under tiden för kampanjandet, men har nu återupptagits för fullt sedan Erdogan kunde sitta kvar på makten efter valet.
På onsdagen befann sig en svensk delegation, under ledning av Natoförhandlaren Oscar Stenström, i Ankara för ett möte med Turkiet och Natos ledning.
Samtidigt kunde nyhetsbyrån Reuters rapportera att president Erdogan sagt att det inte är självklart att Turkiet säger ja till Sverige under toppmötet.
Enligt nyhetsbyrån har Turkiet svårt att se positivt på Sveriges ansökan medan ”terrorister” tillåts att demonstrera i Stockholm, något som kommer att framföras under mötet mellan de två länderna på onsdagen.
På onsdagseftermiddagen höll Natoförhandlaren Oscar Stenström en pressträff efter mötet med Turkiet och Nato. Han menade att mötet hade fört processen framåt.
– Men vi är långt i från i mål.
Under mötet med Turkiet framhöll Oscar Stenström och hans medarbetare att Sverige lever upp till avtalet länderna emellan. Bland det han lyfte fram fanns den nya terrorlagstiftning som togs i bruk den första juni i år och att svenska myndigheter trappat upp kampen mot terrorister, inte minst kopplade till PKK.
Stenström berättade att länderna har bokat in ännu ett möte, utan att vilja avslöja när det ska ske. Han kunde inte säga när Sverige kommer att vara Natomedlem, men slog fast att regeringens ambition om att bli med vid mötet i Vinius kvarstår.
”Turkiet vet vad Natoländer tycker”
Statsminister Ulf Kristersson (M) beskrev på onsdagen Ankaramötet som ”otroligt viktigt” för fortsättningen. Det gjorde han klart i samband med en debatt i riksdagen på onsdagen.
– Inte minst nu efter Turkiets val och med delvis ny bemanning på den turkiska sidan.
På frågan om han tror att Sverige kommer att bli medlem vid Vilnius-mötet svarade statsministern att ”det kan ingen veta”.
– Vi kommer att komma med i Nato, men exakt när avgörs ytterst av när Turkiet vill fatta det beslutet, säger han och tillägger:
– Turkiet vet vad vi tycker och vad alla andra Natoländer också tycker, men alla har också respekt för att det bara är Turkiet som kan fatta de turkiska besluten.
Utöver de nya förhandlingarna hoppas regeringen också att stödet från andra länder inom försvarsalliansen ska sätta press på Turkiet att acceptera Sverige. Särskilt viktigt anses stödet från USA vara.
”Någon annan fattar beslutet”
Enligt Kristersson lever Sverige helt upp till det samarbetsavtal som undertecknades mellan Sverige, Finland och Turkiet förra året.
Liberalernas partiledare Johan Pehrson, arbetsmarknads- och integrationsminister, hoppas också på ett ja till Sverige i Vilnius.
– Jag hoppas det. Vi arbetar intensivt från regeringen för att det ska vara möjligt. Vi har gjort vårt, det är vår uppfattning, men ytterst är det någon annan som fattar beslutet, det vill säga de som ska säga ja, säger han.
Även Magdalena Andersson, partiledare för Socialdemokraterna och den som i sin tidigare roll som statsminister inledde Sveriges medlemsansökan, hoppas att stödet från andra Natoländer ska ge önskad effekt. Det stod klart vid debatten i riksdagen.
– Engagemanget från andra Natoländer har varit stort och allt pekar på att processen nu kan slutföras, säger hon.
Sveriges ansökan om medlemskap i Nato inleddes efter Rysslands anfallskrig på Ukraina i februari förra året.
LÄS MER:Kristersson om Nato: ”Finland är i mål”
LÄS MER:Relationerna mellan regeringen och SD pressas av Natokrisen
LÄS MER:Därför har Erdoğan Sveriges öde i sina händer
