Malin Björk (V)
Malin Björk (V) Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

Malin Björk vill bekämpa ”rasisterna, sexisterna och homofoberna”

Som gammal aktivist ger hon sitt helhjärtade stöd till Greta Thunberg och Elin Ersson. Hon tycker att utträdet ur EU får vänta och vill tillbaka till Bryssel för att bekämpa ”rasisterna, sexisterna och homofoberna”. Malin Björk från Göteborg är Vänsterpartiets förstanamn i Europaparlamentsvalet.

ANNONS
|

I juli 2018 vägrade Elin Ersson att ta på sig säkerhetsbältet ombord på ett flygplan som skulle lyfta från Landvetter. Anledningen var att förhindra att en man utvisades till Afghanistan. Vänsterpartiets Europaparlamentariker och förstanamn i det kommande valet, Malin Björk, gjorde 2014 precis samma sak.

– Att våga ställa sig upp i ett plan är inte lätt. Jag vet hur Elin kände sig. Jag tycker att hon var oerhört stark.

Det rättsliga efterspelet pågår fortfarande efter Elin Erssons aktion.

– När jag ställde mig upp blev så blev det inget åtal eller dom. Jag tycker det är obehagligt att man nu slår ner på och bestraffar solidaritetshandlingar.

ANNONS

LÄS MER:Vänsterpartiet har en del att stanna kvar och kämpa för

Ville bjuda in Greta

Malin Björk ville att Greta Thunberg skulle bjudas in till Europaparlamentet. Det ville inte den europeiska högern, som blockerade initiativet.

– Kan man bjuda in påven kan man väl för fasen bjuda in Greta Thunberg också. Men högern tyckte Greta borde sitta i skolbänken istället.

Den 16 april fick fick den unga miljöaktivisten ändå komma till parlamentet men inte för att tala inför ett samlat plenum. Istället var det miljöutskottet som stod värd för besöket.

Exemplen med Thunberg och Ersson knyter an till de frågor som många utnämnt till allra viktigaste under nästa mandatperiod: migration, kampen mot extremhögern och klimatet. För Malin Björk handlar det också om hur parlamentet tar sig an de frågorna.

– Vi progressiva parlamentariker måste använda oss av krafter utanför parlamentet. Vi ska vara bryggan mellan folkrörelser, civilsamhälle och parlamentet.

Malin Björk har en lång karriär i Bryssel bakom sig, som rådgivare till andra vänsterpolitiska parlamentariker och inom den europeiska kvinnorörelsens lobbyorganisation. I frågan om att skapa en laglig flyktväg till EU har Malin Björk spelat en central roll. Som rapportör för ärendet i Europaparlamentet har hon utformat förslaget som parlamentet sedan ställde sig bakom. Det har sedan lagts i malpåse eftersom medlemsländerna inte lyckats komma överens.

ANNONS

– Det har blockerats och blockerats. Jag ser det som oerhört allvarligt att man anpassat sig till de länder som redan från början inte vill göra någonting. Det var fel strategi.

För att komma vidare i frågan vill Malin Björk att de länder inom EU som är beredda att bidra och ta emot flyktingar går samman och skapar ett fördjupat samarbete.

LÄS MER:EU-valkompass 2019: Vilket parti passar dig?

Mer makt till EU i vissa frågor

Vänsterpartiet kommer att tona ner frågan om att lämna EU inför det här valet. Partiets ståndpunkt har inte ändrats men ett svenskt utträde är inte lämpligt just nu, inte minst med tanke på Brexit. Vänsterpartiet vill till och med öka överstatligheten inom vissa frågor. Till exempel genom att ge EU beskattningsrätt för en ny klimatskatt där intäkterna går till medlemsländerna.

Vänsterpartiets resonemang är att klimatomställningen måste drivas av tunga internationella aktörer. Då är EU, trots alla brister, det forum där det finns störst möjligheter att lyckas.

– Den grundläggande kritiken, att EU inte är skapat för människor, klimatet och planeten, kvarstår. Men enligt FN:s klimatpanel har vi tio år på oss att göra något. Då måste vi använda oss av de internationella arenor som finns.

Kampen för klimatet och mot extremhögern kan inte vinnas utan jämlikhet, enligt Malin Björk. Där skiljer också Vänsterpartiet ut sig jämfört med många av de andra partier som vill göra de två frågorna till sina, menar hon.

ANNONS

– Att bygga samman samhällen är det bästa vaccinet mot högerextrema och nationalister. Samma med klimatpolitiken. Vi måste prata om klimaträttvisa. Ett rättvist samhälle kan klara av att ställa om, ett ojämlikt gör det inte.

FAKTA: Malin Björk

Född 1972

Bor i Bryssel men ursprungligen från Göteborg.

Den kommande mandatperioden blir hennes andra i Europaparlamentet. Några av de frågor hon har arbetat mest med under denna mandatperiod handlar om migrationspolitik, EU:s handelsavtal och feminism.

FAKTA: Vänsterpartiet i EU

Vänsterpartiet fick 6,3 procent av väljarnas stöd i det förra valet till Europaparlamentet. Det innebar ett mandat, som partiets förstanamn Malin Björk har haft.

Vänsterpartiet ingår i den politiska gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster, som efter sitt franska namn fått förkortning GUE/NGL. Gruppen är den femte största av de åtta politiska grupperna i Europaparlamentet. Parlamentets ledamöter är inte organiserade efter nationalitet utan sitter med och verkar tillsammans inom olika politiska grupper med parlamentariker från andra länder som står nära politiskt.

I det förra valet till Europaparlamentet gick GUE/NGL fram kraftigt och ökade antalet ledamöter från 34 till 52. Inför årets val pekar de få och osäkra undersökningar som finns på att GUE/NGL kan ligga kvar på den nivån alternativt att gruppens stöd ökar något.

Gruppens politik är till stor del EU-kritisk och förordar mellanstatliga lösningar framför ökad överstatlighet. GUE/NGL kommer under den pågående valrörelsen och nästa mandatperiod att fokusera på en hållbar ekonomisk utveckling, stävja högerextremistiska krafter och bekämpa det transatlantiska partnerskapet mellan EU och USA.

GUE/NGL:s ordförande är Gabriele Zimmer från Tyskland. Hon företräder det tyska vänsterpartiet Die Linke.

Gruppen omfattar en relativt brokig skara av partier från vänsterkanten: allt från spanska Podemos, det franska kommunistpartiet, ett nederländsk parti för djurens rätt och irländska Sinn Féin. Det sistnämnda partiet är aktivt på både Irland och Nordirland med det övergripande målet att skapa ett enat Irland.

Valet till Europaparlamentet handlar i förlängningen även om att utse ny ordförande till Europeiska kommissionen. Samtliga partigrupper i parlamentet nominerar så kallade spitzenkandidaten – toppkandidater – till posten som kommissionsordförande. Den toppkandidat som sedan röstas fram av parlamentet blir en av EU:s allra mäktigaste personer – förutsatt att även EU:s stats-och regeringschefer väljer att godkänna nomineringen. Nuvarande ordförande är den luxemburgska kristdemokraten Jean-Claude Juncker. GUE/NGL:s kandidater är Violeta Tomič, slovensk parlamentariker, och Nico Cue, belgisk metallfacksledare.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS