Kerstin Lundgren, Centerpartiets utrikespolitiska talesperson. Arkivbild.
Kerstin Lundgren, Centerpartiets utrikespolitiska talesperson. Arkivbild. Bild: Henrik Montgomery/TT

M räddar regeringen om EU:s Kubaavtal

Moderaterna ser ut att rädda regeringens förslag om att Sverige ska godkänna EU:s samarbetsavtal med Kuba. Ett nej från M hade kunnat stjälpa hela avtalet. L och KD kritiserar Moderaterna för att därmed gynna en kommunistregim och inte stå upp för mänskliga rättigheter.

ANNONS

– Samarbetsavtalet är en kapitulation inför det kommunistiska förtrycket, säger Fredrik Malm, Liberalernas utrikespolitiske talesperson.

– Moderaternas röster hade kunnat avgöra. Det är dystert att M inte orkar stå upp för mänskliga rättigheter på Kuba, säger Kristdemokraternas utrikespolitiske talesperson Lars Adaktusson.

Riksdagens utrikesutskott ska, efter många och långa turer, justera regeringens proposition om avtalet den 14 november. Veckan efter ska hela riksdagen rösta om den.

Avtalet skrevs under av EU och Kuba 2016 men för att det ska börja gälla måste samtliga EU-länder ratificera det. Sverige, Litauen och Nederländerna är de enda som ännu inte sagt ja.

Får stöd

Regeringen verkar nu ha skaffat sig en majoritet tillsammans med Vänsterpartiet och Moderaterna för ett ja från Sverige.

ANNONS

Moderaterna vill bara ge en skriftlig kommentar om varför de avser att stödja regeringen.

"Genom ett avtal blir dialogen med Kuba mer ordnad och Sverige kan då vara en aktiv part. Men säger ett medlemsland nej faller hela avtalet. Det skulle inte stärka varken oppositionella gruppers eller civilsamhällets ställning", säger partiets utrikespolitiske talesperson Hans Wallmark i en kommentar som TT fått.

Han anser att handel och företagande främjar processen för en demokratisering på Kuba och framhåller att Moderaterna kräver en kontrollstation max fem år efter det att avtalet har trätt i kraft. Om demokratin på Kuba inte har gått framåt vill M att Sverige ska driva på för att riva upp avtalet.

Organisation kritiserar

Organisationen Civil Rights Defenders (Cdr), som arbetar med mänskliga och demokratiska rättigheter, ser det som mycket olyckligt att M och V ser ut att rösta igenom regeringens ja-förslag.

– Man har valt att lyssna på den kubanska regimen, inte kubanska demokrater, säger Erik Jennische, chef för Cdr:s Latinamerikaprogram.

– Det som hänt sedan avtalet undertecknades 2016 är att människorättskränkningarna har ökat tydligt, liksom förtrycket av MR-försvarare och demokratiaktivister. Antalet politiska fångar har ökat och antalet godtyckliga gripanden med, tillägger han.

Centerpartiets utrikespolitiske talesperson, Kerstin Lundgren, kommer tillsammans med KD, L och SD yrka på avslag. Riksdagen har stoppat avtalet tidigare, understryker hon. Regeringen lade först fram propositionen 2018 men drog utan förklaring tillbaka den i juni i år. I juli lades den fram på nytt.

ANNONS

Lägga på is

– Det vore klokskap av riksdagen att lägga det på is en gång till, säger Lundgren som menar att utvecklingen på Kuba gått åt helt fel håll sedan avtalet togs fram och undertecknades 2014–2016.

Det är lite trist, anser hon, att Moderaterna inte vill vara med på att lägga det i frysbox för att sätta press på EU, regeringen och Kuba.

Lars Larsson/TT

Moderaternas utrikespolitiske talesperson Hans Wallmark. Arkivbild.
Moderaternas utrikespolitiske talesperson Hans Wallmark. Arkivbild. Bild: Jonas Ekströmer/TT
Fredrik Malm (L) anser att regeringen och M böjer sig för Kubas diktatoriska regim. Arkivbild.
Fredrik Malm (L) anser att regeringen och M böjer sig för Kubas diktatoriska regim. Arkivbild. Bild: Claudio Bresciani/TT

EU:s relation till Kuba har förändrats kraftigt under 2000-talet. 2015 beslutade EU att normalisera förbindelserna, som bröts 2003 när EU införde sanktioner mot Kuba. Sanktionerna hävdes därmed. Året därpå införde USA nya, hårda sanktioner mot Kuba – en ny riktning under president Donald Trump, som kraftigt skiljer sig från Barack Obamas strategi.

EU:s samarbetsavtal med Kuba, Political dialogue and cooperation agreement, PDCA, började förhandlas fram 2014. 2016 godkändes det genom en omröstning i Europaparlamentet, och sedan 2017 gäller en så kallad provisorisk period. Avtalet anses dock formellt träda i kraft först efter det att alla medlemsstater i EU har ratificerat det.

Avtalet ålägger staterna att samarbeta inom en rad områden, så som bekämpningen av pengatvätt, människosmuggling och könsrelaterat våld. Inom ramen för avtalet ska parterna samlas regelbundet för "politisk dialog" med statliga företrädare och representanter för civilsamhället.

Parterna ska också underlätta för ökad handel och investering.

Källor: EU, Civil Rights Defenders

ANNONS