Knäledsartros ger ofta upphov till smärta och stelhet. En ny studie pekar mot att träning 20 minuter tre gånger i veckan inte ger sämre effekt än 90 minuters träning tre gånger i veckan.
Knäledsartros ger ofta upphov till smärta och stelhet. En ny studie pekar mot att träning 20 minuter tre gånger i veckan inte ger sämre effekt än 90 minuters träning tre gånger i veckan. Bild: Karin Tengby / Röda Korset / TT

Lugnare träning vapen vid artros

Ett lugnare träningsprogram kan vara lika effektivt som ett intensivt för den som har artros i knäleden. Men även kontakten med fysioterapeut kan ha avgörande betydelse, enligt en expert.

ANNONS
|

Stelt, svullet och smärtande. Artros i knäleden är vanligt och ställer till det för den som drabbas. Att röra och träna leden som är påverkad är en av de behandlingar som visat sig effektiva. Nu har svenska och norska forskare försökt ta reda på om mängden träning påverkar resultatet.

Svaret är säkert glädjande för många. Det visar sig nämligen att en hög dos träning inte var bättre än en låg dos, enligt resultaten som publiceras i tidskriften Annals of Internal Medicine.

Liknande effekt

Forskarnas hypotes var att den högre träningsdosen skulle ge bättre effekt men så var det alltså inte.

– Ungefär hälften av deltagarna i båda grupperna förbättrades med hjälp av träningen. Vi kunde bland annat se att smärta, livskvalitet och knäfunktion förbättrades, säger Tom Arild Torstensen, fysioterapeut och forskare vid Karolinska institutet, som varit med och utfört studien.

ANNONS

Forskarna lottade 189 personer mellan 45 och 85 år med knäledsartros till antingen fem träningsövningar under 20 till 30 minuter per tillfälle, eller elva övningar på 70–90 minuter per tillfälle. Båda grupperna tränade tre gånger i veckan i tolv veckor.

Deltagarna fick också svara på frågor om bland annat smärta, livskvalitet och knäfunktion varannan vecka under träningen. Sex och tolv månader efter avslutad behandling fick de fylla i samma frågor.

Fysioterapeuten viktig

Studien är en så kallad superiority-studie och resultatet visar att hög dos inte är bättre än låg dos överlag. Högdosträning gav däremot något bättre knäfunktion vid sport och rekreation i slutet av behandlingen och sex månader efter interventionen, men den effekten avtog när patienterna följdes upp efter tolv månader.

Tom Arild Torstensen resonerar kring varför det är så:

– En förklaring till att effekten är lika i båda grupperna kan vara den så kallade förväntanseffekten, alltså samspelet mellan patienten och fysioterapeuten i träningslokalen. Bara att patienterna fick träffa en fysioterapeut.

Alla patienter i studien fick utförlig handledning under hela träningsperioden och Tom Arild Torstensen menar att fysioterapeuten inte går att helt separera från övningen.

Tydligt vid smärta

Effekterna är extra tydliga när det kommer till smärtupplevelsen.

– Smärta är starkt kopplat till bland annat ångest och bemötandet är en oerhört viktig del. Jag som fysioterapeut lyssnar in patienten, visar övningar och använder mitt kroppsspråk. Effekten av att känna sig omhändertagen är troligen mycket starkare än vad vi tror, säger han.

ANNONS

– När jag träffar en ny patient, gör en anamnes och provbehandling, och patienten kommer tillbaka och berättar att hen har blivit 40–50 procent bättre så har detta så klart inget med den fysioterapeutiska metoden som jag använder att göra. Det har med mig som person att göra då jag inte kan separera min metod från mig själv.

Idag erbjuds många patienter med artros vård på distans med hemmaträning eller via appar. Men det är inte något för alla, enligt Torstensen.

– Jag har mött många patienter som det inte passar alls, inte minst äldre där artros är vanligt.

Vad är då den bästa träningen för knäledsartros?

– Högdosbehandling kan vara ett bättre alternativ på lång sikt framför allt för personer som lever ett aktivt liv. Men vissa tycker inte om att få hög puls eller att ta ut sig, då kan lågdosbehandlingen vara tillräcklig, säger Tom Arild Torstensen.

Fakta: Många olika orsaker

Omkring var fjärde vuxen över 45 år i Sverige har artros i någon led, vilket motsvarar ungefär 1 miljon människor. En av de vanligaste formerna är artros i knäleden som kan ge stelhet, smärta och svullnad. Många som drabbas upplever att livskvaliteten försämras och att de inte längre kan utföra aktiviteter saker som de tycker om.

Det är inte helt klarlagt varför man får knäledsartros. Artros utvecklas ofta långsamt under många år. Sjukdomen är vanligare ju äldre man blir. Det är egentligen inte åldern som spelar roll, utan hur lång tid du har varit utsatt för sådant som kan leda till artros.

Exempel på vad som kan öka risken för knäledsartros:

Tidigare ledskada som korsbandsskada, meniskskada eller ett benbrott nära en led, ålder över 45 år, kvinnligt kön, svaga muskler, övervikt som ger hög belastning på lederna, ärftlighet och upprepad ensidig belastning av leden, till exempel genom tunga lyft eller knästående arbetsrörelser som belastar leden i arbetet eller fritiden.

Källa: 1177

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS