Fredagen den 7 april klockan 14.53. En kapad lastbil körs rakt genom Drottninggatan i Stockholm. Fyra människor dödas, och flera skadas. Många människor blir rädda, förtvivlade, och arga.
När Geir Lippestad först hör om händelsen blir han sorgsen, Sverige är som "ett andra hem" för honom. Sedan tänker han på den som ska företräda den misstänkte, och som hamnar i en liknande situation som den han själv upplevde för snart sex år sedan.
- De flesta advokater har haft fall som har varit grymma, där människor blivit mördade eller våldtagna. Men där är det främst offren och deras familjer som drabbas, som är upprörda och ledsna. När det gäller terror är det något som drabbar ett helt folk, säger Geir Lippestad.
- Då är det vanskligt att stå mitt i det där som försvarare, för det är så många människor som känner något runt fallet. Det tror jag man nu också ser i Sverige, fortsätter han.
Kastade ägg
Juli 2011. När Geir Lippestad kommer hem till bostaden efter att ha tackat ja till uppdraget att företräda Breivik har människor kastat ägg och tomater på fönstren. Någon har sprejat hakkors och texten ”Lippestad, vi vet vem du är” i närheten. Många är upprörda, de förstår inte hur han kan försvara mannen som precis tagit 77 människors liv.
Men Geir Lippestad hade en strategi. Han bestämde sig för att vara tydlig med att hans roll var att tillvara ta Breiviks rättsliga intressen – att även en massmördare har rätt till en försvarare i ett rättssamhälle. Samtidigt ville han skapa distans mellan sig själv och sin klients åsikter och handlingar, och refererade konsekvent till dessa som något som försiggick "i Breiviks värld" och "inne i Breiviks huvud".
Ville säga nej
Strategin fungerade. Tack vare den, och att många andra aktörer i samhället också stod upp för Breiviks rätt till ett gott försvar, ändrades stämningen. Efter en dryg vecka kunde Geir Lippestad gå trygg på Oslos gator igen. Ibland fick han till och med en tumme upp eller en klapp på axeln. Stödet var viktigt, för de första veckorna var de allra jobbigaste minns Lippestad. Att behöva ägna 24 timmar av dygnet åt Breivik, lyssna till hans förklaringar, se bilder på hans offer.
Först hade Geir Lippestad faktiskt tänkt säga nej när han fick veta att Breivik önskade just honom. Men hustrun, som är sjuksköterska, fick honom att ändra sig.
- Hon sa till mig att kirurgerna på mitt jobb säger ju inte att "han där på operationsbordet, han är nynazist och har dödat många människor så han får blöda ihjäl. Vi opererar inte". Vi gör vårt jobb och frågar inte vem som ligger på operationsbordet. Det är vår yrkesetik, nu måste du fundera över vilken din yrkesetik är, sa hon, berättar Lippestad.
Få rätt straff
Geir Lippestad tycker att det i sådana här fall är viktigt att tänka på att det inte handlar om att försvararen ska försöka få gärningsmannen att slippa straff, utan att denne ska få rätt straff.
- Vi måste komma ihåg att terroristernas önskan inte bara är att ödelägga liv. De vill också ödelägga samhället, skapa rädsla, fruktan och motsättningar. Bryta ner de samhällsstrukturer vi har. Det är helt uppenbart att de demokratiska spelreglerna är de viktigaste vapnen mot terrorismen, säger han.
Europa, våren 2017. Flera terrordåd har skakat världsdelen de senaste åren. Många befarar att vi kommer att se nya attacker. Geir Lippestad har främst ett råd kring hur den här typen av händelser bör hanteras:
- Man måste förklara om och om och om igen varför vi har en rättsstat, och hur viktig den är i kampen mot terror. Om terroristen får rätt, att man exempelvis kan säga att "domstolen i Sverige är orättvis, de dömer människor olika”, då lyckas man slå in en kil i rättssystemets trovärdighet. Då har samhället förlorat.