Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Lie och räfsa mot minskande ängar

Bara ungefär en tusendel av den ängsmark som fanns för hundra år sedan finns kvar i dag. Nu tar Naturskyddsföreningen krafttag mot minskningen och råder fler att ta till lien och gå ut och slå gräs.

I dag den 4 augusti arrangeras Ängens dag runt om i landet, då kan alla som vill åka ut till en äng och hjälpa till att slå gräset med lie. Genom att slå gräset hjälper man de typiska ängsblommorna att överleva. På bara en kvadratmeter äng kan man hitta 60 olika växtarter och otaliga insekter och djur.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Antalet växtarter är i klass med vad man hittar i regnskogarna, säger Isak Isaksson, biolog på Naturskyddsföreningen.

Men i takt med att jordbruk läggs ner och slåtter och bete upphör så försvinner även ängarna och dess biologiska mångfald. Och förutom att djur, insekter och växter påverkas av minskningen så berörs även vi människor – speciellt i klimatförändringstider.

Ond cirkel

På ängar lever så kallade pollinatörer, humlor och bin som för över pollen från bär, äpplen och många andra av våra frukter och grönsaker. När ängar och blommande växter försvinner klarar sig pollinatörerna sämre och då slår det tillbaka mot oss människor.

- Vi får helt enkelt mindre skördar. En tredjedel av det som vi hittar i frukt- och grönsakshyllan är beroende av pollinatörer, så det skulle gapa ganska tomt i mataffären om bina försvann, säger Isak Isaksson.

Dessutom har stabila ekosystem, som till exempel en blomstrande äng, bättre motståndskraft mot klimatförändringar, enligt Isaksson.

Blombrist i Sverige

TT: Har årets torka påverkat ängarna på något sätt?

- Läget förvärras definitivt av torka, men till skillnad från gräsmattor är ängar mer tåliga, de är mer näringsfattiga och växterna som trivs där tål torkan bättre än andra marker, säger Isak Isaksson.