Liberalerna ökar i ny mätning

Liberalerna har vunnit 70 000 nya väljare på en månad och närmar sig riksdagsspärren, visar färska siffror från GP/Sifo. För Miljöpartiet ser det mycket mörkt ut och Centerpartiet har pyspunka.
– Det fungerar inte. Det är påtagligt, säger statsvetarprofessorn Jonas Hinnfors om Centerpartiets taktik.

ANNONS
|

Liberalerna ökar med 1,2 procentenheter och når nu 3,6 procent, i GP/Sifos väljarbarometer. Partiet har inte varit över den magiska fyraprocentsspärren i mätserien sedan augusti 2020, men är nu närmre än på mycket länge.

Om den siffran skulle översättas till ett valresultat skulle det betyda att den nya L-ledaren Johan Pehrson och hans parti har lockat drygt 70 000 sympatisörer sedan i april.

– För ett väldigt sargat och luttrat liberalt parti är det här något som säkert kommer att skapa en känsla av att nu går det framåt. Och det är väldigt viktigt i en valrörelse att missmod ersätts av kämpaglöd. Man kommer nog att se detta som en vitamininjektion, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

ANNONS

Han påpekar att man inte ska dra för stora växlar på en enskild mätning. Men håller det i sig, och partiet tydligt lyckas visa att man tillhör Kristersson-laget, öppnar det här för att människor vågar stödrösta i september.

Samtidigt har partiet undvikit uppslitande strider sedan Johan Pehrson tog över efter Nyamko Sabuni.

– Just nu förefaller det som att man ger den nya partiledaren en chans. Är det lugnt har man ett bättre utgångsläge än om man är splittrad. Men det behöver inte leda till att det går bra för partiet. Det är inte jättemycket bråk inom Miljöpartiet och det går ändå inte bra för dem.

Miljöpartiet i kris

Medan läget kan vara på väg att vända för L ser det mycket mörkt ut för MP som stannar på 2,7 procent, och därmed är signifikant under riksdagsspärren.

– Miljöpartiet är det parti som har mest anledning att vara oroliga. De lyckas inte få spinn på miljöfrågan, samtidigt som Nato och kriget lägger locket på frågan, säger Jonas Hinnfors.

Frågan är också hur Socialdemokraterna kommer att agera framåt och om MP kommer att lyftas fram som ett viktigt parti för regeringsunderlaget.

För Miljöpartiets och Liberalernas existens kan det bli avgörande om det blir Ulf Kristersson eller Magdalena Andersson som lyckas bilda regering efter valet.

ANNONS

– Om man tittar på de här vaga blocken, är det ett ganska tydligt överläge för Anderssons konstellation. Skulle Liberalerna komma in men inte Miljöpartiet har vi förmodligen en Kristersson-regering.

Annie Lööfs val

Ett annat parti som kan komma att bli avgörande i höstens val är Centerpartiet.

– Det går inte bra för C. De är inte ett parti som förefaller vara jätteattraktivt för den breda mitten, eller för liberalt sinnade borgerliga väljare, säger Hinnfors.

Med 6,3 procent har partiet tappat tre procentenheter på ett år, även om det inte tappar signifikant sedan förra månaden.

Jonas Hinnfors professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Jonas Hinnfors professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Bild: Måns Langhjelm

Jonas Hinnfors beskriver det som pyspunka, och menar att partiledningen har all anledning att vara orolig.

– Man är inte inne i något läger just nu, säger han.

Hinnfors menar att det är svårt att förklara för väljarna att Annie Lööf, samtidigt som hon inte vill samarbeta med V, tar stenhård strid mot Jimmie Åkesson och även mot Moderaterna.

– Annie Lööf måste välja om det sämsta är en regering som har Vänsterpartiets inflytande, eller en regering som har Sverigedemokraternas. Man kommer inte undan det valet, och att inte välja är också ett val. Och väljer man inte kan det hända att det blir sämre mandat för centern, och resultat som centern inte vill ha.

ANNONS

LÄS MER:Johan Pehrson (L): Jag bör vara statsminister

LÄS MER:Darvik (L) vill skärpa kontrollen av fuskande friskolor

LÄS MER:Stenhård kritik från V: ”En ja till Nato-analys”

Så gjordes GP/Sifos väljarbarometer

Fråga: "Vilket parti skulle du rösta på i riksdagsvalet om det var val i dag?"

Kantar Sifos väljarbarometer bygger på 6890 intervjuer, gjorda 2–12 maj, genom slumpmässigt urval ur befolkningsregistret.

50 procent är telefonintervjuer och 50 procent är webbpanelintervjuer.

Webbpanelen består av 100 000 slumpmässigt rekryterade personer som successivt byts ut.

12,7 procent uppger inget parti.

Missa inte det senaste om valet 2022

Nu kan du få alla politiknyheter, reportage och analyser som en notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Val 2022. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS