Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Så ser könsfördelningen ut i de olika partierna.
Så ser könsfördelningen ut i de olika partierna. Bild: Johan Hallnäs

Lars och Mattias vanligast i riksdagen

Valet är över och i veckan samlas ledamöterna i den nya riksdagen.
Många nya ansikten tar plats i maktens korridorer. Var femte är rookie, de över 65 år är färre och de under 30 fler.

På måndag klockan 11.00 är det dags för upprop för de 349 kvinnor och män som lyckats bli invalda i riksdagen för 2022–2026.

Bland dem är 80 nykomlingar. Det är klart färre än hur det såg ut efter valet 2018. Den minst erfarna riksdagsgruppen får Miljöpartiet. Bland partiets ledamöter är 44 procent nya.

Bland de mer erfarna finns de som blev invalda för första gången redan 1998. Till exempel före detta försvarsministern Karin Enström (M) och Kristdemokraternas försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson.

Några gör comeback, som liberalen Mauricio Rojas. Han var ledamot 2002–2006, men provade sedan på andra uppdrag, bland annat som kulturminister i Chile under blott fyra dagar. Han avgick efter utbredd kritik.

Ann Linde borta

Samtidigt som riksdagen öppnar pågår förhandlingar mellan M, KD, L och SD som ser ut att leda till en ny borgerlig regering. De fyra partierna fick 176 mandat mot de rödgrönas 173.

Lyckas de förhandlingarna kommer flera nuvarande ministrar i S-regeringen att få nöja sig med riksdagsarbete de kommande åren. Bland dem finns statsminister Magdalena Andersson, finansminister Mikael Damberg och justitieminister Morgan Johansson. Den sistnämnde blev vald till riksdagen första gången 1998.

Andra ministrar har inga riksdagsplats att dra sig tillbaka till. Till exempel utrikesminister Ann Linde som inte kandiderade.

Endast två ledamöter lyckades ta sig in i riksdagen enbart genom att de fick många personröster: moderaten Camilla Brunsberg och vänsterpartisten Nadja Awad.

Andelen män i maktens korridorer har blivit något fler jämfört med 2018 – från 52 procent för fyra år sedan till 54 procent nu. De mest ojämställda riksdagsgrupperna får Miljöpartiet och Vänsterpartiet med en tredjedel män.

De vanligaste förnamnen i kammaren är Lars och Mattias – sju personer vardera.

Yngsta 23 år

Snittåldern i den nya riksdagen är 46,7 år, vilket är knappt två år äldre än 2018. Men antalet ledamöter under 30 år har ökat från 7 till 17. Allra yngst är Aida Birinxhiku (S), 23 år, vars föräldrar flydde kriget i Kosovo under 1990-talet.

– Det finns de som tycker att man ska ha uppnått en viss ålder innan man kan ta sig an ett så stort förtroende. Jag vet inte om jag håller med.

Hon eftersträvar inte att representera någon särskild grupp i samhället men tror absolut att unga och personer med utländsk bakgrund kan känna igen sig i henne.

Samtidigt har ledamöterna över 65 år blivit färre. De har minskat från 17 till 11.

Äldst är vänsterpartisten Gudrun Nordborg, 76 år. Hon är dock en bra bit ifrån nu 89-åriga L-ledamoten Barbro Westerholm som inte kandiderade för omval.

Nordborg är nu ordinarie ledamot men kom in i riksdagen 2020 som ersättare för V-ledaren Jonas Sjöstedt när han avsade sig sin plats.

– Jag tycker att det ska finnas representanter i vårt parlament från väldigt många olika grupper. Det är en fördel att ha ett antal år i yrkeslivet, organisationer och partiet. Samtidigt vill jag inte enbart vara en företrädare för äldre men jag ser att jag har sådana kontaktytor, säger Nordborg.

Fakta: Den nya riksdagen i siffror

Den nya riksdagen 2022 (2018 inom parentes).

Snittålder: 46,7 år (45,3)

M: 46,2 år (45,7)

KD: 51,3 år (47,5)

L: 46,3 år ( 47,6)

SD: 45,5 år (41,8)

S: 47,5 år (46,9)

MP: 43,9 år (42,5)

V: 45,5 år (43,3)

C: 48,6 år (45,5)

Antalet under 30 år = 17 (7)

Antalet över 65 år = 11 (17)

.

Fördelning kvinnor-män 45,8%–54,2% 160–189 (Andel 2018 inom parentes: 47,6%–52,4%)

M: 47,1%–52,9% 32–36 (54,3%–45,7%)

KD: 31,6%–68,4% 6–13 (27,3%–72,7%)

L: 56,2%–43,8 % 9–7 (45% – 55%)

SD: 26%–74% 19–54 (24,6%–75,4%)

S: 49,5%–50,5% 53–54 (53%–47%)

MP: 66,7%–33,3% 12–6 (75%–25%)

V: 66,7%–33,3% 16–8 (70,4%–29;6%)

C: 54,2%–45,8% 13–11 (41,9%–58;1%)

Källa: Valmyndigheten, Riksdagens öppna data