Hittills har bemanningsföretagen inte varit momsskyldiga, men en dom från Högsta förvaltningsdomstolen i somras slår fast att företagen måste betala moms eftersom de inte själva bedriver någon sjukvård. Momsen läggs på fakturorna till landstingen och kostnaderna för vården ökar därmed.
Skatteverket analyserar
Skatteverket utreder just nu hur domen ska uttolkas.
- Vi måste analysera domen och innan vi går ut med någonting börjar vi inte tillämpa lagen på eget initiativ. Vi låter företagen göra som de har gjort innan tills vi har kommit fram till hur domen ska tolkas och vilka som omfattas, säger Kerstin Alvesson, rättslig expert på Skatteverket.
Skatteverket kommer inte heller granska företagen bakåt i tiden.
- Det är framåtsyftande från vår sida, säger Kerstin Alvesson.
Det kan även bli så att Skatteverket tillåter en viss omställningstid där parterna kan ändra sina system och omförhandla sina avtal. De företag som vill kan dock börja tillämpa reglerna direkt. Fler företag betalar redan i dag moms.
Kompensation
Extrakostnaden för landstingen behöver inte bli lika hög som momssatsen på 25 procent. Landstingen har nämligen rätt till kompensation för momsdebitering. Men det gäller enbart om det är landstingen själva som hyr in personalen, är det i stället ett landstingsägt bolag finns det ingen kompensation för momskostnaderna. Privata vårdföretag har heller ingen avdragsrätt när de hyr in personal, men landstingen kan ändå få ersättning för en del av extrakostnaden.
- Hos privata vårdföretag måste upphandlingspriset öka för att kompenserar för den ökade kostnaden. Men då har landstinget i sin tur rätt att få ersättning på sex procent av kostnaden för upphandlingen, säger Thomas Johansson på Skatteverket.
Förra året var landstingens totala kostnader för inhyrd personal 5,2 miljarder. Enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys är var femte läkare i primärvården inhyrd eller vikarierande, räknat i heltider.