GP har i en rad artiklar granskat de brott som militanta djurrättsaktivister utsätter svenska bönder för. Det rör sig om olaga intrång, brandattentat, skadegörelse, telefonterror och mordhot – i flera fall riktade mot barn.
Granskningen har fått stor uppmärksamhet och justitieminister Morgan Johansson (S) har sagt sig vilja skärpa lagen om olaga intrång för att bättre komma åt problematiken med brott mot bönder.
– Vi kan inte acceptera att lantbrukare trakasseras på ett sådant sätt att de överväger att lämna sin verksamhet, sade ministern för drygt ett år sedan med anledning av GP:s granskning.
Hoten fortsätter
I slutet av juni kunde GP berätta att aktivisterna inte primärt håller till i Västra Götaland längre, vilket tidigare varit fallet. Hoten och skadegörelsen fortsatte dock, bland annat mot butiksägaren Sanna Rylander i Helsingborg.
LÄS MER:S-profilen gav pengar – till våldsbejakande Djurfront
LÄS MER:Bonden tvingas leva skyddat efter hot: “Ska döda din dotter”
Centret mot våldsbejakande extremism har också kartlagt den våldsbejakande djurrättsaktivismen och kommer presentera sina slutsatser senare i sommar.
Nu reagerar även landsbygdsminister Jennie Nilsson på GP:s granskning.
– Det är helt oacceptabelt att bönder hotas för att de bedriver en legitim näringsverksamhet. Det är ett hot mot demokratin som jag ser det, säger hon.
– Det som också stör mig är att man pratar om djurrättsaktivism, men vad det handlar om är att man beter sig som huliganer i aktivismens namn. Aktivism kan givetvis bedrivas med ett positivt syfte, men det gör man genom att lobba och skapa opinion, inte genom hot, våld och skadegörelse.
Bönder vill se högre straff
På frågan om vad hon gör för att trygga bönderna och deras verksamheter pekar Jennie Nilsson främst på samarbetet med justitiedepartementet. Man har ökat möjligheterna till kameraövervakning och tillsatt en utredare som ser över straffbestämmelserna kring olaga intrång och hemfridsbrott.
Bönder som GP varit i kontakt med efterfrågar bland annat högre straff för att på så vis få polisen att prioritera brotten. Det tror även Jennie Nilsson är en viktig utgångspunkt.
– Jag förväntar mig att resultatet av utredningen som görs just nu innebär skärpt lagstiftning och skärpta straffskalor.
LÄS MER:Djurrättsaktivister terroriserade barnfamilj – 18-åring åtalas
Västra Götaland förebild
Många bönder vittnar om hur de i åratal gjort mängder av anmälningar som inte lett någonstans. Enligt Centrum mot våldsbevakande extremism, CVE, finns det också lantbrukare i Sverige som lagt ner sin verksamhet i rädsla för fortsatta trakasserier.
Hur har vi kunnat hamna här?
– Det är ett uttryck av extremism som vi tyvärr ser i olika samhällsfrågor. Det viktiga är att man begått många brott med långt straffvärde där ingen adderat den fulla karaktären av brotten snabbt nog. Det viktiga nu är att säkerställa att vi har verktyg som är tillräckligt effektiva för att hantera detta och säkra människors trygghet.
När de verktygen kan vara på plats är svårt att säga.
– Lagstiftning är en långsam process och måste ta sin tid för att de ska bli rättssäkert och välfungerande. Ett antal åtgärder är också införda sedan förra året och förhoppningsvis bidrar de till att polisen har bättre verktyg, säger Jennie Nilsson.
Hon menar också att den metod polisen infört i Västra Götaland, med specialiserade enheter, kan stå som förebild för andra regioner i landet.
