Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Statsminister Stefan Löfven har enligt honom själv det yttersta ansvaret för den svenska strategin för att bekämpa coronavirsuset. Bild: Fredrik Sandberg/TT
Statsminister Stefan Löfven har enligt honom själv det yttersta ansvaret för den svenska strategin för att bekämpa coronavirsuset. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Löfven: ”Har det yttersta ansvaret”

Ansvaret för strategin som Sverige har valt för att bekämpa coronaviruset vilar ytterst på Stefan Löfven, enligt honom själv.
– Som statsminister har man det yttersta ansvaret för regeringens agerande, det är ett ansvar som känns varje dag, men framför allt under en sådan här kris, sa Stefan Löfven under söndagens Agenda i SVT.

Under programmet pressades så väl statsministern som statsepidemiolog Anders Tegnell, och socialminister Lena Hallengren om hanteringen av coronaviruset som sedan pandemin bröt ut kostat över 10 000 svenskar livet.

Stefan Löfven menade att han som statsminister bär huvudansvaret för besluten som myndigheterna har tillämpat och fick bland annat frågor om varför det dröjde fram till januari i år innan den nya pandemilagen blev verklighet.

– En sådan här lag kan man inte hafsa fram, vi pratar om långtgående inskränkningar i människors frihet, sa Löfven angående pandemilagen och menade att den här typen av lagar i vanliga fall tar betydligt längre tid att få fram.

Tegnell: Inte säkert lockdown hade hjälpt

Statsminister menade också att de restriktioner som Sverige införde under våren fick effekt och bromsade upp smittspridningen.

– Vi har blandat hårda lagförslag, råd och rekommendationer. Och vi såg en stor nedgång av smittspridningen.

När statsepidemiolog Anders Tegnell pressades om den svenska strategin sa han att det ännu är för tidigt att säga om ännu hårdare restriktioner, alltså en mer regelrätt så kallad ”lock down”, skulle ha kunna ha gjort att Sverige fick en mindre omfattande smittspridning, åtminstone sett över tid.

Däremot menar Tengell att det hade varit önskvärt om Sverige hade haft bättre och större möjlighet till testning och smittspårning än vad samhället hade kapacitet till under våren.

– Självklart skulle vi ha velat se att vi hade mer testning- och smittspårningskapacitet redan från början, konstaterade Tegnell.

Socialminister Lena Hallengren (S) menar att möjligheten att skydda de äldre har påverkats av att äldreomsorgen varit ”eftersatt i decennier”. Bild: Henrik Montgomery/TT
Socialminister Lena Hallengren (S) menar att möjligheten att skydda de äldre har påverkats av att äldreomsorgen varit ”eftersatt i decennier”. Bild: Henrik Montgomery/TT

Nära hälften av svenskar som omkommit under pandemin har varit äldre personer på särskilda boenden. Anders Tegnell menar att samhället ”gjorde väldigt mycket” för att skydda de äldre, men konstaterade i Agenda också att det i båda Sverige och andra länder har varit svårt att skydda de äldre.

– Om man tittar på spridningen har den varit ganska lite bland de äldre. Men äldrevården var en väldigt skör verksamhet, och så har det varit i många andra länder också.

Även socialminister Lena Hallgren betonade svårigheten att skydda de äldre, och även hon tog upp att Sverige inte är det enda land som haft samma problem.

Hallgren menar att äldreomsorgen varit eftersatt i decennier och att det har påverkat möjligheten att hålla borta viruset eller begränsa smittspridningen.

Johnny Magnusson, M. Bild: Thomas Johansson/TT
Johnny Magnusson, M. Bild: Thomas Johansson/TT

Magnusson om uteblivna läkarbesök: ”En sak vi får titta mer på”

Även regionrådet i Västra Götaland, Johnny Magnusson, M, fick frågor om äldreomsorgen. Inte minst gällande att många äldre som avlidit aldrig fick någon individuell läkarbedömning.

– Om det handlar om en sköterska och en läkare som känner patienten väl, som anser att de inte behöver åka ut och träffa patienten mitt under en pandemi. Ja, det är väl en sådan sak som vi får titta mer på, sa Johnny Magnusson.

I programmet tog även frågan upp om varför Sverige till skillnad från många andra länder väntade med att införa råd om att använda munskydd.

– Det är vintertid nu, där det är svårare att hålla avstånd generellt, säger Tegnell angående att råden har ändrats över tid.

Tegnell påpekade också att evidensen enigt honom för att munskydd skulle fungera för att få ner smittspridningen hos den breda allmänheten är väldigt begränsad.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.