Det råder stor platsbrist på landets häkten och läget har beskrivits som mycket allvarligt av Kriminalvården.
Det råder stor platsbrist på landets häkten och läget har beskrivits som mycket allvarligt av Kriminalvården.

Långsamma undersökningar fyller häktena

Det är extremt högt tryck på landets häkten – de flesta har haft överbeläggning senaste tiden. Långa kötider för kriminaltekniska undersökningar pekas ut som en starkt bidragande orsak.

ANNONS
|

För första gången på tio år tvingades häktet i Malmö att stänga, för några helger sedan. Det var helt fullsatt och fler häktade kunde inte tas emot.

Det här blev en tydlig påminnelse om vad Kriminalvården varnat för en längre tid: att platsbristen på både häkten och anstalter är på väg att bli akut.

Hur kunde det bli så här? En av förklaringarna är att polisen, Åklagarmyndigheten och domstolarna jobbat mer effektivt de senaste åren, vilket leder till att fler människor häktas. Påverkat har också olika lagändringar, som exempelvis gjort att man vid fler brottsrubriceringar tillämpar det som ofta kallas obligatorisk häktning.

ANNONS

Men det finns en annan faktor, och ett stort antal advokater, domare och kriminalvårdare som TT pratat med pekar ut den som starkt bidragande till den höga beläggningen: de långa kötiderna hos Nationellt forensiskt centrum, NFC.

- Det blir en stoppkloss där, det fyller på i häktena och folk sitter bara och väntar, säger advokat Carla Pantzar, verksam i Stockholm.

Dna och provskjutningar

NFC är en del av Polismyndigheten som ansvarar för den forensiska verksamheten och genomför undersökningar och analyser åt rättsväsendet. Det kan handla om att få fram dna, att provskjuta vapen som använts vid skjutningar eller att analysera narkotika, alltså ofta avgörande delar i brottsutredningar.

Arbetsbelastningen på NFC har de senaste åren ökat, vilket lett till långa kötider, som i sin tur kan sinka brottsutredningar när polis och åklagare måste vänta på att analyser ska bli klara innan de kan gå vidare.

Handlar det då om ett ärende där en misstänkt är häktad kan hen ofta bli sittande i väntan på NFC:s resultat.

- Blir man häktad har man rätt till omhäktningsförhandling var fjortonde dag. När man har de här förhandlingarna går man igenom varför åtal inte är väckt och vad som återstår och påfallande ofta handlar det just om att ”vi har inte fått något resultat från NFC ännu”, säger Lennart Strinäs, chefsrådman vid Malmö tingsrätt.

ANNONS

"Enormt lidande"

Sanna Herlin, advokat i Malmö, kallar detta "helt ohållbart". Hon är starkt kritisk till att man i "nästan vartenda mål av lite dignitet" väntar på NFC.

- I många narkotikabrott kanske du har nästan hela utredningen på plats och så väntar du på lite analyser. Och det tar flera månader, eller ännu längre tid ibland. I vissa fall frias ju folk faktiskt, och har då suttit helt i onödan vilket leder till ett enormt mänskligt lidande och stora kostnader, säger Sanna Herlin.

Hon anser också att man i de fall där misstänkta blir dömda måste tänka på att det är betydligt mer påfrestande att vara häktad än att avtjäna straff på anstalt. Särskilt för den som har suttit häktad med restriktioner och därför inte tillåtits ha kontakt med omvärlden.

Alla understryker att NFC gör vad de kan. Men de har inte getts tillräckligt med resurser. Carla Pantzar ställer det i relation till att det kostar väldigt mycket att hålla någon häktad.

- Tänk om man skulle ta alla de pengar det kostar att hålla människor häktade och föra dem till NFC, då skulle man ha så otroligt mycket att vinna i att människor inte behöver vara inlåsta längre än nödvändigt. Det är tråkigt att man från politikernas håll inte kan hantera den här frågan bättre, säger hon.

ANNONS

"Sanning med modifikation"

Helena Trolläng, chef på NFC, säger att hon ser allvarligt på oron, och att hon inte är omedveten om att de långa handläggningstiderna "emellanåt har varit ett problem för utredningsverksamheten".

Samtidigt är kopplingen mellan NFC och häktningstiderna en sanning med modifikation, anser Helena Trolläng. Hon hänvisar till en rapport som Statskontoret gjorde 2016, där det konstaterades att det finns beställning av forensiska undersökningar i ungefär 40 procent av de häktade ärendena.

- I de ärendena är det så klart att vi kan komma att påverka häktningstiderna, och vi ser allvarligt på om det är så att vi drar ut på tiden. Men det betyder ju också att det är väldigt många häktade ärenden där våra ledtider inte över huvud taget är relevanta, säger Helena Trolläng.

TT

Bakgrund: Platsbristen inom Kriminalvården

För drygt ett år sedan flaggade Kriminalvården för att platserna på landets häkten och anstalter behöver bli fler. Detta sedan antalet intagna året dessförinnan ökat, vilket var för första gången på flera år.

I början februari 2019 meddelade myndigheten att man inleder ett besparingsprogram, med hänvisning till ett underskott på 560 miljoner kronor. Samtidigt visar prognoser att medelantalet klienter fram till år 2022 kommer att öka med 9 procent.

Samma månad rapporterades det om att Malmöhäktet fick sätta stopp för att ta emot fler häktade – något som fick stor uppmärksamhet och ledde till att rikspolischefen informerade justitiedepartementet om vilka konsekvenser detta får för polisens arbete.

Den 1 mars höll Kriminalvården ett krismöte tillsammans med flera andra myndigheter, däribland polisen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket, för att diskutera läget.

ANNONS